Sverige har de bästa förutsättningarna för att ta emot flyktingar och viktiga bestämmelser är på plats. Men för en lyckad integration spelar mötesplatser mellan människor och civilsamhällets insatser en avgörande roll. Det konstaterar den svenska slutrapporten om integrationspolitik för flyktingar i Europa.

Det EU-finansierade forskningsprojektet NIEM – National Integration Evaluation Mechanism – har sedan 2016 mätt nivån på integrationspolitiken riktad mot flyktingar i 14 olika länder i Europa. Det vill säga hur mottagandet och insatser kring saker som bostäder, hälsa, skola, språkundervisning och arbetsmarknadsintegration fungerar. Syftet är att göra länderna mer förberedda på utmaningar kring flyktingmottagande vid internationella kriser.

Skillnader mellan länder
Medan länder som Sverige har viktiga bestämmelser på plats, så visar den internationella slutrapportens jämförelse att länder som tagit emot flest flyktingar från Ukraina, till exempel Polen, inte är lika väl förberedda.

Samtidigt presenteras slutrapporterna för de 14 deltagande länderna. Sedan delrapporten 2020 har forskare vid Malmö universitet särskilt studerat Skåne och deltagandet i civilsamhället. Forskarna har intervjuat flyktingar samt företrädare för civilsamhället och för offentlig sektor.

– Det är som är kännetecknade för Sverige är att här finns bestämmelser och lagstiftningar för en lyckad integration av flyktingar på plats. Men NIEM-projektet och indikationerna vi använder mäter bara vilka bestämmelser som är på plats, inte utfallet av dem, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och projektledare för den svenska delen av NIEM-projektet sedan 2016.

Studerat utfallet
Därför har forskarna den här gången särskilt studerat glappet de ser mellan bestämmelser och utfall. Hur mycket flyktingarna deltar i aktiviteter i civilsamhället, i vilken grad de träffar andra flyktingar, personer med andra invandrarbakgrund eller svenskar.

Sayaka Osanami Törngren talar om tvåvägs-integration. Tillhandahållandet av stöd genom regelverket och olika ”måsten”, som att söka jobb, och andra samhälleliga funktioner kring mottagandet skapar bara envägs-integration. Utan de vardagliga och spontana mötena och social interaktion med andra människor i landet kan man inte uppnå tvåvägs-integration. Här uppstår glappet mellan bestämmelser som ger möjligheter till integration och själva upplevelsen av integration och ett inkluderande samhälle.

– Att delta i civilsamhället och andra mötesplatser spelar en väldigt stor roll för känslan av tillhörighet. Att det finns sammanhang där man till exempel kan prata om eller utöva ett intresse. En av flyktingarna vi intervjuade sade: ”Nu har jag lärt mig svenska, men vem ska jag prata svenska med?”, säger Sayaka Osanami Törngren.

Lyfter fram tre punkter för framtida arbetet
I den svenska slutrapporten lyfter forskarna fram tre saker för det fortsatta arbetet kring integration av flyktingar:

• Sverige har de bästa förutsättningarna för bästa integrationsresultat jämfört med andra NIEM-länder

• Det finns fortfarande ett glapp mellan bestämmelser och utfallet.

• Det är viktigt att undersöka hur bestämmelser på nationell nivå överförs och implementeras på lokal och regional nivå eftersom förutsättningar kan se olika ut.

– Reglerna implementeras på olika sätt beroende på regionens- och kommuners förutsättningar och resurser. Det innebär också att utfallet när det gäller till exempel arbetslöshet och segregationsmönster kan se olika ut, säger Sayaka Osanami Törngren.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Magnus Jando
Telefon:
040 665 81 97
Epost:
magnus.jando@mau.se