Resultaten visar att den decentraliserade gymnasieorganisationen har osynliggjort många av de arbetsuppgifter som genererats i och med 1990-talets gymnasiereform. Karaktärsämneslärarna utgör en heterogen grupp och ansvarar för ett stort tvärvetenskapligt kunskapsområde. Elevgruppens komplexitet har ställt stora krav på lärarna som utvecklat förhållningssätt och pedagogiska tekniker för att svara mot elevernas behov. I det avseendet svarar lärarna väl mot nationella och lokala krav. Däremot förefaller de inte ha tillskansat sig någon framstående ställning i gymnasieskolan. De tycks av andra och av sig själva i flera avseenden ha skrivit in sig i ett lågstatusfält .
Förändringen av de statliga formerna för styrning av gymnasieskolan har positiva förtecken som frihet och inflytande. Lärarnas arbete som i vardagen omfattas av motstridiga krav ger effekter som snarare begränsar friheten, något som brukar förknippas med avprofessionalisering. Liknande effekter påverkar även andra lärargruppers arbete men slår hårdare för en grupp som inte har tolkningsföreträde.
Studien utgör ett bidrag till den vetenskapliga debatten om lärararbetets omvandling och fyller också ett tomrum eftersom forskning om karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar i stort sett är obefintlig.
Signild Lemar är uppvuxen i Arvidsjaur. Hon nås på:
Tel: 090-786 64 98
E-post: signild.lemar@educ.umu.se.
Fredagen den 21 december försvarar Signild Lemar, pedagogiska institutionen, Umeå universitet sin doktorsavhandling med titeln: Kaoskompetens och gummibandspedagogik. En studie av karaktärsämneslärare i en decentraliserad gymnasieorganisation.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Humanisthuset, hörsal G.
Fakultetsopponent är professor Henning Johansson, Högskolan i Jönköping.