En förbättrad digital tillgänglighet kan minska behovet av resor och transporter. Men bara för att vi använder fler digitala tjänster innebär det inte att resandet minskar per automatik. Den digitala tillgängligheten erbjuder alternativ till fysisk mobilitet, men utan anpassade styrmedel och beteendepåverkande åtgärder kan resmönster från tiden före pandemin återigen bli det ”nya normala”.

För att nå Sveriges klimatmål till år 2030 måste vi resa mindre, främst med bil och flyg. Förändrade beteenden under pandemin har visat att det är möjligt och att förbättrad digital tillgänglighet kan vara en viktig pusselbit för att nå transportsektorns klimatmål. Forskare knutna till Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, K2 har i en nyutkommen syntesrapport sammanställt tillgänglig forskning och kunskap om hur digital tillgänglighet kan påverka vårt resande.

– Under pandemin fattades en rad extraordinära beslut som kraftigt begränsade vår mobilitet och som visade att samhället har möjlighet, när det gäller, att ta tuffa beslut som har stor påverkan på våra liv och resvanor, det säger Lena Winslott Hiselius som är en av rapportens författare.

– Erfarenheter från pandemin visar att motstånd mot att byta beteende kan övervinnas om nyttan av förändringen är påtaglig – i pandemins fall i form av omsorg om både egen och andras hälsa. Klimatkrisens hot är däremot mer diffust och svåröverskådligt, det bidrar till ett lägre krismedvetande och mindre acceptans för åtgärder. Det förändrade klimatet, med översvämningar och ständiga värmerekord, börjar dock bli alltmer påtagligt, säger rapportens andra författare Peter Arnfalk.

Digitaliseringen för med sig en snabb och dramatisk förändring som kommer att påverka våra liv i allt större utsträckning. Under pandemin gav digitala tjänster tillgång till arbete, möten och olika samhällsfunktioner på ett sätt som för många minskade konsekvensen av att inte få resa. Vi står nu inför ett vägval där vi kan återvända till resvanor från 2019, eller ta tillvara erfarenheter från pandemi-åren.

– Det är nu upp till oss att dra nytta av den digitala tillgänglighetens hållbarhetspotential. Då kan vi inte bara fokusera på mobilitet när vi planerar för hållbar tillgänglighet, vi måste inkludera den digitala tillgängligheten, menar Peter Arnfalk.

Rapporten Digital tillgänglighet – så påverkas vårt resande finns att läsa på k2centrum.se

Kontakt:
Peter Arnfalk, universitetslektor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet, peter.arnfalk@iiiee.lu.se

Lena Winslott Hiselius, professor vid Trafik och väg, Lunds tekniska högskola och forskningsledare hos K2, lena.hiselius@tft.lth.se