Under större delen av 1800-talet uttryckte lÀkare i Sverige och mÄnga andra europeiska lÀnder en pÄfallande oro över hur en manligt kodad sjÀlvtillrÀcklighet hade kommit att hota familjebildningen, den sunda sexualiteten och mÀnniskans sanna natur. Alarmerande siffror presenterades om att mÀn och kvinnor förblev ogifta i högre utstrÀckning Àn tidigare. I synnerhet i de större stÀderna tycktes det fruktsamma Àktenskapet och mÀnniskoslÀktets gemensamma strÀvanden utmanas av ett tilltagande intresse för den enskilda individens utveckling och behov. En ökande individualism pÄstods ha urholkat könslivet och den moderna kulturen kritiserades för att ha fört med sig en obalans mellan manliga och kvinnliga vÀrden.

Maja Larsson belyser i sin avhandling ”Den moraliska kroppen” en tid nĂ€r förestĂ€llningar om kön och individualitet tydligt konstruerade och begrĂ€nsade populĂ€rmedicinska tolkningar av kvinnors och mĂ€ns kroppar och liv. Av den ymniga litteratur om könsliv, livsstil, Ă€ktenskap och hĂ€lsa som under seklet gavs ut i Sverige framgĂ„r att lĂ€kare frĂ„n och med sekelskiftet 1800 började lĂ€sa in egenskaper som hĂ„rdhet, karaktĂ€r, slutenhet, objektivitet och autonomi i mannens kropp och sjĂ€l. Parallellt kopplades kvinnan pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n tidigare samman med ett vitt definierat könsliv, med havandeskap, amning, familjeliv och en altruistisk och beroende lĂ€ggning.

Polariseringen mellan en manligt kodad individualitet och ett kvinnligt kodat könsliv var dock lÄngt ifrÄn fast eller entydig. Mer avgrÀnsade analyser av de diskussioner som fördes i seklets medicinska texter och rÄdgivningsböcker visar att förstÄelsen av mÀns och kvinnors kroppar var synnerligen obestÀndiga och prÀglade av spÀnningar och motsÀgelser. Idéer om klass, Älder och grad av civilisering grep in i det vetenskapliga sÀrskiljandet mellan kvinnligt och manligt och sammantaget var 1800-talets sÀrartstÀnkande lÄngt mer instabilt Àn vad som har hÀvdats i tidigare tongivande forskning.

Vetenskapliga teorier om fertilitet, könsmognad och sexuella begÀr visar sig i denna studie inte bara ha handlat om den biologiska kroppen utan Àven format diskussioner om den borgerliga familjen, samhÀllets moraliska utveckling, Àktenskapets ursprung, arbetets fördelning och den moderna civilisationens brister. Medicinska texter, tolkningar och begrepp konstruerade aktivt skiljelinjer mellan kvinnor och mÀn, arbetare och borgerskap, barn och vuxna, inom- och utomeuropeiska folk. Skillnader som alltsÄ inte bör ses som givna av naturen utan som konstruerade i 1800-talets kultur och vetenskap.

Maja Larsson disputerar pĂ„ avhandlingen ”Den moraliska kroppen: Tolkningar av kön och individualitet i 1800-talets populĂ€rmedicin” lördag 26 oktober kl. 10.15 i Auditorium Minus, Gustavianum, Uppsala.

Maja Larsson kan nÄs pÄ telefon 018-471 15 75 eller via e-post Marianne.Larsson@idehist.uu.se