Den svenska nationen gjuten i brons

Uppsala universitet 2 mars, 2002 Humaniora

Samtiden använder ofta historien för olika politiska syften. På Balkan, i Mellanöstern och på Nordirland förs krigen ofta i historiska termer. Historien framställs i dagspolitiska termer samtidigt som det dagspolitiska tillskrivs en historia. En av de frågor som genomsyrar Magnus Rodells avhandling är hur relationen mellan dagspolitik och historia såg ut i anslutning till tre statyinvigningar i Sverige under perioden 1850-1870: invigningarna av Gustav II Adolf-statyn i Göteborg 1854, Engelbrekt-statyn i Örebro 1865 och Karl XII-statyn i Stockholm 1868. I sitt avhandlingsarbete relaterar Magnus Rodell ett monument – och ett offentlighetshistoriskt perspektiv till en större berättelse om nationsformering genom att studera de händelser statyinvigningarna innebar.

Gustav II Adolf-statyn i Göteborg invigdes 1854. Vid invigningsceremonierna talades om kungens martyrdöd i Tyskland men än mer betonades hans fredliga verksamhet. Hans insatser för Uppsala universitet, grundandet av städer och skolor, reformerandet av ämbetsverken och förbättringen av infrastrukturen lyftes fram. Dessa exempel låg i linje med samtidens liberala politik. Statyn var en del i utformandet av Göteborgs självbild vid 1800-talets mitt.

När Engelbrektsstatyn i Örebro invigdes 1865 närvarade mer än tusen representanter för skarpskytterörelsen. De framställdes som en symbolisk motsvarighet till Engelbrekts friskaror. I talen betonades att 1430-talets kamp mot förtryck skulle inspirera samtiden till politiska förändringar.

Den 30 november 1868, på 150-årsdagen av Karl XII:s död, avtäcktes till hans minne en staty i Kungsträdgården i Stockholm. I tal, dikter och teaterpjäser i samband med invigningen utmålades Karl XII som ett svenskt ideal. Statyn var tänkt att inskärpa och påminna om vad hans inledande segrar, förlusten vid Poltava och hans fältmässiga död vid Fredrikshald betytt för att ena nationen kring ”det svenska”.

Författare: Magnus Rodell
Avhandlingens titel: Att gjuta en nation: Statyinvigningar och nationsformering i Sverige vid 1800-talets mitt
Institution: Institutionen för idé och lärdomshistoria
Disputationen äger rum fredag 5 april 2002 klockan 10.15 i Sal X, Universitetshuset, Uppsala.
Opponent är fil.dr Mats Fridlund, Imperial College of Science, University of London.
Vidare information: Magnus Rodell kan nås på telefon 018-471 72 87, alt. 0733-789 185 eller e-post Magnus.Rodell@idehist.uu.se

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96

Fler pressmeddelanden från Uppsala universitet

Mindre förlag allt viktigare för utgivning av översatt litteratur

4 december, 2023 - Uppsala universitet

Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.

Generna visar vägen till bantufolkens utbredning i Afrika

1 december, 2023 - Uppsala universitet

Omkring 350 miljoner människor i Afrika talar minst ett av de 500 bantuspråken. Nya genetiska analyser av nutida och forntida personer visar att de här folkgrupperna troligen har sitt ursprung i västra Afrika och att därefter spred sig söder- och västerut i flera vågor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

27 november, 2023 - Uppsala universitet

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

15 november, 2023 - Uppsala universitet

Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.

Alla pressmeddelanden