Både flickor och pojkar utsätts för digitala sexuella trakasserier av skolkamrater i form av oönskade nakenbilder och sexuella videoklipp. En ny avhandling visar att ungdomar ofta saknar strategier för att skydda sig och att det kan leda till skam, mobbning och psykisk ohälsa. Men det finns också ungdomar som hittar sätt att göra motstånd.

– Skolungdomar beskriver oönskade nakenbilder som ett relativt vanligt fenomen som påverkar deras sociala relationer i skolvardagen. Tidigare forskning har främst haft fokus på flickors utsatthet. Men avhandlingen visar att även pojkar är utsatta, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

Hon har undersökt elevers erfarenheter av digitala sexuella trakasserier genom att intervjua ett 80-tal elever i årskurs 9 på tre skolor belägna i olika geografiska och socioekonomiska områden. Eleverna beskrev till exempel att bilder och videoklipp som delats i samtycke sprids vidare till andra, att de blir lurade eller hotade att skicka bilder som sedan sprids, och att de kunde få ”dickpics” och ”nudes” utan att ha bett om det.

–Ungdomarna saknar oftast strategier för att bemöta digitala sexuella trakasserier. Det är ett känsligt ämne som det är svårt att tala om. En del pratar inte ens med sina närmsta vänner om det. Det finns risk att bli utsatt för negativ ryktesspridning om det kommer ut. De pratar inte heller med vuxna om det. De tror inte att vuxna känner till fenomenet, säger Kristina Hunehäll Berndtsson och fortsätter:

– Det är dessutom många ungdomar som inte förstår att det är sexuella trakasserier. De tror att sexuella trakasserier är något som sker fysiskt.

Pojkar har svårare att prata om det
Det var vanligare att flickor var utsatta än pojkar. Men även pojkar fick oönskade ”dickpics”, oönskade nakenbilder från flickor, och blev lurade att skicka privata bilder eller filmer som sedan spreds vidare.

– De beskrev att de blev chockade, att det var obehagligt och att de inte visste hur de skulle hantera det. Men de hade samtidigt svårt att se sig själva som offer. Det gjorde att de hade svårare att sätta ord på sina erfarenheter än flickor. Flickor kunde i regel prata om sin utsatthet på ett helt annat sätt än pojkar och även beskriva dessa erfarenheter i termer av patriarkala strukturer.

– Det speglar den offentliga diskussionen om sexuella trakasserier. Vi pratar om flickors utsatthet. Men inte om pojkars.

I studien framkom att utsatta elever drabbades på olika sätt. De blev arga, ledsna, kränkta och i ett fall var det inledningen på mobbning. En nyinflyttad pojke blev lurad av en tjej och hennes vänner att skicka ett privat videoklipp som sedan delades bland klasskamraterna och resulterade i att han blev utfryst och mobbad. Exemplet visar på hur pojkar kan ses som förövare av sexuella trakasserier medan flickor ses som offer, även när situationen är den omvända.

Skillnader mellan olika skolor
Undersökningen har gjorts på skolor i olika delar av landet och skolorna är belägna på socioekonomiskt homogena platser. Det visade sig att det fanns relativt stora skillnader i hur eleverna på de olika skolorna talade om och hanterade digitala sexuella trakasserier.

På en landsbygdsskola i mellersta Sverige med i huvudsak elever från arbetarklasshem fanns det en kultur bland vissa pojkar att skicka ”dickpics” till flickor, ofta i syfte att få nakenbilder i retur. De kunde också tjata sig till eller hota flickor för att få nakenbilder, bilder som de sedan visade i killgänget för att få högre status. Det förekom dessutom att utsatta flickor blev skambelagda och utsattes för så kallad ”slutshaming”. Generellt sett upplevde flickorna att de inte kunde säga ifrån.

På en skola i utkanten av en stad i norra Sverige med i huvudsak elever från medelklasshem tog pojkarna åtminstone offentligt avstånd från oönskade nakenbilder och var rädda för att bli utpekade som förövare, trots att praktiken förekom på skolan. På en skola i södra Sverige med elever från övre medelklasshem gick flickorna samman efter att ett fall av digitala sexuella trakasserier blivit känt.

– De kom överens om att inte prata med förövaren. Det var ett slags kollektivt motstånd. Med det gjordes i det tysta. Det kan förstås i relation till hur klass och könsnormer inverkar på elevernas motståndshandlingar och vilka motståndshandlingar som är möjliga inom deras lokala skolkultur.

Kristina Hunehäll Berndtsson vill dock inte dra några generella slutsatser utifrån dessa skillnader.

– Det går inte att säga vilken betydelse klass eller geografiskt område har efter så få studier. Men det är tydligt att det finns skillnader inom olika skolkulturer. Den lokala skolkulturen påverkar hur ungas sextingpraktiker kommer till uttryck och i vilken grad ungdomar vågar ta avstånd ifrån och protestera mot sexuella kränkningar inom skolan.

Kontakt: Kristina Hunehäll Berndtsson, telefon: 0736-374701, e-post: kristina.hunehall.berndtsson@gu.se

Fakta:
Kristina Hunehäll Berndtsson disputerar fredagen den 18 mars med avhandlingen Digitala sexuella trakasserier i skolan: Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet. Avhandlingen är en del av och skrivs inom ramen för det av Forte-finansierade forskningsprojektet Ungdomar utsatthet och skola. Elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar.

Carl-Magnus Höglund
Presskontakt
0766 – 18 61 55
carl-magnus.hoglund@gu.se