Nivåerna av dopamin och placeboeffekten kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. En ny studie visar att hos patienter som hade en positiv förväntan på medicineringen var effekten fyra gånger så hög som hos patienter som hade en låg förväntan. Det trots att både grupperna fick samma medicinska behandling. Trots att SSRI påverkar nivåerna av serotonin i hjärnan var det effekterna på dopamin som hade störst betydelse för förbättring.

Vid depression och ångest är SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) etablerade, effektiva läkemedel. Men placeboeffekten, att den positiva effekten av en behandling blir större när patienten förväntar sig att bli hjälpt, är ett välkänt fenomen. Den kan vara stark och det är oklart hur mycket av förbättringen som beror på förväntningar vid SSRI-behandling. Det är också oklart om förväntningar utnyttjar samma mekanism i hjärnan som SSRI-preparaten, att hämma transportörproteinet för serotonin, eller om andra signalämnen är inblandade. Den nya studien tyder på att det är transportörproteinet för dopamin som är nyckeln.

I en studie av social ångest, publicerad i Translational Psychiatry, kunde forskare vid Uppsala universitet bekräfta att placeboeffekten var stark när det gäller den ångestdämpande effekten av SSRI-medlet escitalopram. Det överraskande med studien är att förbättringen efter SSRI-behandlingen till stor del kan knytas till effekter på dopamin snarare än serotonintransportörerna.

I studien behandlades alla deltagare med social ångest med samma kliniska dos av det verksamma medlet escitalopram under nio veckor, men de hade olika förväntningar. Hälften fick korrekt information om läkemedlet och dess effektivitet medan en “cover story” användes för den andra hälften. Deltagarna informerades då att medlet var en så kallad ”aktiv placebo” som ger liknande biverkningar som SSRI men som inte förväntades hjälpa mot deras sociala ångest.

– Resultaten visade att andelen som blev bättre av behandlingen var nära fyra gånger högre när den korrekta informationen gavs, vilket stämmer med tidigare forskning att förväntningar påverkar behandlingsutfallet, säger forskaren Olof Hjorth.

I undersökningar med PET-scanner (positronemissionstomografi) kunde forskarna se att SSRI-medlet gav samma effekt på serotoninet i de båda grupperna och hade blockerat omkring 80 procent av serotonintransportörerna. Det gällde alltså även den grupp som hade låga förväntningar och som inte förbättrades.

– Det tyder på att den farmakologiska effekten av SSRI var identisk i båda grupperna och att den inte kan förklara varför korrekt information gav bättre behandlingseffekt. Det räcker alltså inte med att hämma serotonintransportörerna för att SSRI-medel ska kunna lindra social ångest, säger Olof Hjorth.

En tydlig skillnad mellan grupperna kunde istället ses när transportörproteinet för dopamin mättes efter behandlingen. De deltagare som gick in i behandlingen med vetskap om att det var ett verksamt läkemedel hade färre fria dopamintransportörer i striatum, en del av storhjärnan, medan effekten gick i motsatt riktning i den grupp som informerats med cover storyn. En förklaring kan vara att förväntningar påverkar dopaminfrisättningen i hjärnans belöningsnätverk, och det skapar skillnader i andelen lediga dopamintransportörer efter behandling i de två grupperna.

– Resultaten tyder på att positiva förväntningar, som uppstår i relationen mellan läkare och patient, påverkar dopamin och förstärker effekten av SSRI-behandling, säger professor Tomas Furmark, som ledde studien.

Olof R. Hjorth et al.; Expectancy effects on serotonin and dopamine transporters during SSRI treatment of social anxiety disorder: a randomized clinical trial; Translational Psychiatry; https://doi.org/10.1038/s41398-021-01682-3


För mer information:

Olof Hjorth, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet,
olof.hjorth@psyk.uu.se, 018-471 21 55

Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet,
tomas.furmark@psyk.uu.se, 018-471 21 53


Tidigare forskning:

Balansen mellan dopamin och serotonin påverkar social fobi (2020-01-22) , https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=4944&typ=pm&lang=sv

Stora skillnader i personlighetsdrag mellan patienter med social ångest (2020-04-29), https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=5046&typ=pm&lang=sv

Förväntningar påverkar effekten av ångestdämpande läkemedel (2017-10-03). https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=4030&typ=pm&lang=sv

Uppsala universitet
Sveriges första universitet. Kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet rankas bland världens främsta lärosäten. www.uu.se

Presskontakt:
Elin Bäckström
Telefon:
070-425 09 83
Mobil:
070-425 09 83
Epost:
elin.backstrom@uu.se