Sulfatmassa, som anvÀnds för att tillverka kartong och papper, framstÀlls av ved och Àr en av skogsindustrins viktigaste produkter. Vid tillverkning av sulfatmassa omvandlas mindre Àn hÀlften av veden till massa, resten blir biobrÀnsle i form av bark och lignin. Detta biobrÀnsle tÀcker ibland massabrukets energibehov, men oftast anvÀnds ocksÄ fossila brÀnslen. Genom bÀttre energiutnyttjande i massabruket kan anvÀndningen av fossila brÀnslen minska. I vissa fall kan Àven biobrÀnsle frigöras, som t ex kan ersÀtta fossilt brÀnsle i kommunala kraftvÀrmeverk eller andra industrier.
Ett bra sÀtt att spara energi i ett massabruk Àr att öka vÀrmeutbytet mellan olika delar av bruket och pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin flera gÄnger. Detta krÀver dock att vissa delar av bruket drivs vid andra temperaturer Àn idag. Den del som lÀttast klarar detta och samtidigt Àr en av de största energianvÀndarna i ett massabruk Àr den sÄ kallade indunstningen.
I denna avhandling visas hur man i framtiden skulle kunna utnyttja vÀrme frÄn olika delar av bruket för att driva indunstningen, men ocksÄ hur indunstningen skulle kunna drivas för att sjÀlv bli en leverantör av vÀrme. Arbetet belyser de tekniska, ekonomiska och miljömÀssiga konsekvenserna av ny indunstningsdesign sÄvÀl som dess pÄverkan pÄ övriga delar av bruket.
De föreslagna indunstningsanlÀggningarna kan ge stora energibesparingar till samma kostnader som idag. I vissa fall kan man spara över 90 % av indunstningens primÀrvÀrmebehov, vilket för ett medelstort svenskt massabruk innebÀr en Ärlig brÀnslebesparing pÄ ungefÀr 0,3 TWh (vilket motsvarar uppvÀrmningen av ca 12 000 villor). Dessutom bidrar alla anlÀggningarna till minskade utslÀpp av fossil koldioxid. De föreslagna anlÀggningarna Àr baserade pÄ kÀnd teknik. De nya driftbetingelserna krÀver dock ytterligare forskning om t ex eventuella utfÀllningar och materialproblem.
Avhandlingen ”Energy Efficient Evaporation in Future Kraft Pulp Mills” försvarades vid en offentlig disputation pĂ„ Chalmers den 7 juni.
