MÄnga av de dinoflagellater som Àr kÀnda för att vara skadliga förekommerendast en kort period i vattenmassan. Resten av tiden tillbringar de som ettvilstadium, vilken kallas för cysta och kan liknas vid ett frö. Cystorna
sjunker till botten och klarar av att ligga i dvala under lÄng tid och undersyrefria förhÄllanden. Att de Àr tÄliga innebÀr ocksÄ att de av misstag kanföras med bÄtar (i barlastvatten som anvÀnds för att stabilisera fartygen)
mellan olika lÀnder.

Avhandlingen handlar om de cystproducerande dinoflagellaterna som finns pÄ den svenska vÀstkusten och deras ekologi, det vill sÀga de faktorer som kan tÀnkas pÄverka dem. En inventering presenteras, som beskriver vilka arter som Äterfinns och i vilken mÀngd de förekommer. Detta jÀmförs med de undersökningar som gjorts i andra lÀnder. En ny metod för att undersöka vilka levande mikroorganismer som döljer sig i prover frÄn havsbotten och
frĂ„n barlastvatten i fartyg beskrivs ocksĂ„. Genom odling av obehandlat sediment visades att en enda tesked av sediment frĂ„n havsbotten kan innehĂ„lla mer Ă€n trehundra olika arter av mikro–organismer. Inte bara dinoflagellater kan odlas pĂ„ detta sĂ€tt utan ocksĂ„ mĂ„nga andra mikroskopiska
vĂ€xter och djur. Bland de dinflagellater som förekom pĂ„ den svenska vĂ€skusten var flera av slĂ€ktet Alexandrium, som Ă€r kĂ€nda över hela vĂ€rlden eftersom de kan orsaka paralytisk musselförgiftning – en mycket allvarlig förgiftning som kan leda till döden hos mĂ€nniskor. Endast en gĂ„ng har detta
gift uppmÀtts över grÀnsvÀrdet i svenska musslor, men denna undersökning visar alltsÄ att detta Àr vanliga organismer som finns hÀr pÄ vÄran kust.

Dinoflagellaternas cystor har hos vissa arter ett mycket hÄrt skal som kan bevaras i miljontals Är som sÄ kallade mikrofossiler. Dessa anvÀnds till exempel dÄ man letar efter olja. Detta har lett till att man betraktat
cystorna som oförstörbara. Men det Àr bara vissa arter som har ett skal som bevaras pÄ detta sÀtt. Skalen till mÄnga av de giftiga sorterna Àr inte kÀnda för att fossiliseras. En del av avhandlingen behandlar denna frÄga.
Först genom en helt teoretisk artikel som utvecklats i analogi med vad man kÀnner till om landvÀxters frö, hur dessa bevaras, Àts upp etc. Sedan beskrivs ett experiment dÀr dinoflagellatcystor koncentrerats ur naturligt
sediment frÄn vÀstkusten och sedan getts som mat Ät djur som Àr vanligt förekommande pÄ botten i samma omrÄde. Försöket genomfördes pÄ laboratorium och under förhÄllanden sÄdana att resultaten kunde redovisas med statistisk
sÀkerhet. Resultaten visade att de cystor som inte Àr kÀnda för att bevaras som fossiler minskade i andel (det vill sÀga de blev förstörda av att Àtas upp) medans de fossiliserbara arterna ökade i andel (de klarade bÀttre av
att bli uppÀtna). De giftiga cystorna var en mycket liten andel av de totala antalet cystor i försöket och ingenting kan sÀgas om hur kÀnsliga just de Àr. Men utifrÄn studier i litteraturen kan man se att till exempel Alexandriumarterna inte fossiliseras och att de förkommer i större mÀngd i
syrefria bottnar. Detta innebÀr att övergödning med döda bottnar till följd kan orsaka en ansamling av giftiga alger. NÀr dessa cystor virvlas upp, till exempel av en storm, sÄ riskerar vi att fÄ en giftig algblomning.

Du kan ocksÄ lÀsa pressmeddelandet pÄ Internet:
http://www.science.gu.se/press/agneta_persson.shtml

Agneta Persson, Botaniska institutionen avser att disputera för att avlĂ€gga filosofie doktorsexamen i Marin botanik vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”On the ecology of cyst-producing dinoflagellates at the Swedish west coast”. Disputationen Ă€ger rum fredagen den 23 november 2001
kl. 10.00, i Botaniska institutionens förelÀsningssal, Carl skottsbergs Gata 22 B, Göteborg.

Agneta Persson, Göteborgs universitet
Botaniska institutionen, Marin botanik
Telefon: 0240-300 61, E-post: agneta.persson@marbot.gu.se

Tanja Thompson, Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Telefon: 031-773 4857, Fax: 031-773 4839
E-post: mailto:tanja.thompson@science.gu.se
Webbplats: http://www.science.gu.se

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851