Regleringen av farliga kemikalier i Europa formas av ekonomiska intressen. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola att framförallt kemikalier som inte ens används inom EU förbjuds eller begränsas – vilket ger ett sämre skydd än förväntat.

– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EU-länderna verkar vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi och en av författarna till studien.

Ska skydda miljö och hälsa

År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av totalvikten av kemikalier som användes i Europa på ett eller annat sätt var skadliga för människors hälsa. Samtidigt finns inom Europeiska unionen lagstiftningen REACH (Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) som har ett uttalat syfte att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Inom det tillståndsprogram som är en del av REACH kan tillverkning och användning av särskilt farliga ämnen bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive totalförbud.

Vägen till ett sådant förbud inleds typiskt med att medlemsstaterna eller den Europeiska kemikaliemyndigheten föreslår att ett specifikt ämnen bör inkluderas i en så kallad kandidatförteckning. Dessa kemikalier genomgår därefter en prioriteringsprocess för att tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen. De ämnen som slutligen inkluderats på tillståndsförteckningen kräver ett särskilt godkännande för att fortsätta användas, vilket ibland är nödvändigt för specialiserade användningsområden där det är extra svårt att byta ut kemikalier mot säkrare alternativ.

Ger skäl att ifrågasätta systemets effektivitet

I den aktuella studien i Nature Communications undersöker forskarna Jessica Coria, Erik Kristiansson och Mikael Gustavsson, som är verksamma vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, den relativa betydelsen hos olika potentiella drivkrafter för om ett ämne ska hamna på kandidatlistan. Studien visar att riskminimering och den tillgängliga kunskapen om de specifika kemikalierna är viktiga drivkrafter, men också att man framförallt har listat kemikalier av låg ekonomisk betydelse. Detta leder i sin tur till att riskerna minskar mindre än vad som kunnat förväntas av listningen. Antingen för att produktionen och importen av de specifika kemikalierna upphört redan före listningen, eller för att de aldrig producerats eller importerats till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget.

– Vår studie inkluderar alla kemikalier i REACH och visar tydligt att ekonomiska faktorer påverkar vilka kemikalier som finns med på kandidatlistan, säger Mikael Gustavsson.

– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, tillägger Erik Kristiansson.

Kan bli allt svårare att komma överens

Studiens resultat tyder på att de lågt hängande frukterna har plockats först och att det framöver kan bli allt svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen då listning av kemikalier som produceras lokalt troligtvis kommer att möta ett starkare politiskt motstånd.

– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.

Läs hela studien i Nature Communications

Kontaktinformation

Jessica Coria, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. E-post: jessica.coria@economics.gu.se, telefon: +46 31-786 48 67

Mikael Gustavsson, postdoktor, Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet. Mejl: mikael.gustavsson@chalmers.se

Erik Kristiansson, professor, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet. E-post: erik.kristiansson@chalmers.se, telefon: +46 31-772 35 21

Presskontakt
Lars Magnusson, kommunikatör, Institutionen för nationalekonomi med statistik
Telefon: 0766-18 13 49