En medeltida skämtroman i Sverige

Senast under 1400-talet kom den latinska texten till Sverige där Albertus Pictor målade ett färgstarkt porträtt av huvudpersonen, den fule och sluge bonden Marcolfus, i en kyrka i Uppland. Den första svenska översättningen, som kom 1630, samt Albertus Pictors groteska kalkmåleri tjänar som inramning till den tidsepok som undersöks. Avhandlingens första del framställer den svenska texten, undersöker översättningens härkomst och gör en jämförelse av den latinska grundtexten och den svenska översättningen.

Avhandlingens andra del behandlar textens poetiska förutsättningar och kommer fram till att den latinska grundtexten, som innehåller många grovkorniga skämt, under medeltiden användes som skoltext. Avhandlingen försöker därefter besvara frågan vilken funktion texten kan ha haft i Sverige under Albertus Pictors tid och sedan under 1600-talet.

Lördagen den 1 juni försvarar Iris Ridder, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Der schwedische Markolf. Studien zu Tradition und Funktion der frühen schwedischen Markolfüberlieferung. Svensk titel: Den svenska Markolf. Studier om den tidiga Markolftextens tradition och funktion.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i humanisthuset, hörsal F.
Fakultetsopponent är Kurt Johannesson, professor emeritus, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.