Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Att basera skolundervisningen på forskning om hur hjärnan tar till sig kunskap har vunnit alltmer gehör på senare tid. Sara Stillesjö, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, forskar om testbaserat lärande, en aktiv lärandemetod.

– När man använder sig av testbaserat lärande får eleverna under inlärningen tillfälle att testa sig själva genom att plocka fram informationen ur minnet upprepade gånger. Det har visat sig att den formen av lärande genererar starkare, mer varaktiga minnen, jämfört med om man lärt sig med mer passiva metoder, förklarar hon.

Men vilka aktiva lärandemetoder som fungerar bäst för elever med skilda kognitiva förutsättningar är ännu inte så väl studerat. Sara Stillesjö vill med sitt projekt undersöka det hon kallar för adaptivt testbaserat lärande, det vill säga att individanpassa inlärningen för att optimera lärandet med utgångspunkt i elevers olika kognitiva förutsättningar.

– Vi vet redan att de flesta som lärt sig med testbaserat lärande presterar bättre vid ett senare kunskapstest. Hur mycket eleven kommer ihåg hänger dock ihop med elevens kognitiva förutsättningar. Det kan vara så att de med lägre kognitiva förmågor behöver fler tillfällen på sig för att komma ihåg vad de lärt sig över tid, säger hon.

Tvärvetenskapligt projekt

Så snart som möjligt kommer Sara Stillesjö att rekrytera gymnasieelever till projektet. Parallellt med det arbetar hon med att designa ett program för adaptivt testbaserat lärande kombinerat med bland annat ett kognitivt testbatteri.

Projektet är tvärvetenskapligt och en vecka efter inlärningstillfället är tanken att eleverna ska göra ett kunskapstest samtidigt som de genomgår så kallad funktionell MRI, hjärnavbildning. Då kan man se vilka delar av hjärnan som aktiverats och om sådana regioner aktiverats i samma utsträckning för elever med lägre eller högre kognitiva förmågor. Målsättningen är att i framtiden kunna erbjuda dem som vill använda sig av metoden mer detaljerade anvisningar om hur man går tillväga.

– Målet med min forskning på lång sikt är att kunna bidra med kunskap om lärandemetoder som kan främja lärande i skolan, säger Sara Stillesjö som är mycket glad över forskningsanslaget.

– Det är jätteroligt och känns både stort och ärofullt.

Kontakt

Mottagare:

Sara Stillesjö, första forskningsassistent vid Institutionen för Psykologi, Umeå Center for Functional Brain imaging (UFBI), Umeå universitet
sara.stillesjo@umu.se
Telefon 076-785 22 85

FAKTA

Lennart Israelsson var stationsföreståndaren på SJ i småländska Malmbäck utanför Nässjö som började intressera sig för aktier och fick smeknamnet Aktiestinsen. År 2008 donerade han 30 procent av sin aktieportfölj, då motsvarande cirka 28 miljoner kronor, till forskning för ”utbildningssystemets fromma”. Ett anslag till grundforskning inom området utdelas årligen från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse Individ och Samhälle. Kungl. Vetenskapsakademien utser mottagaren.

 

Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien,
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63