Hur ska invandrare lättare få jobb i Sverige? Hur viktigt är språket och utbildningen? Och vad är egentligen en ”lyxinvandrare”? Det är några av de frågor som en grupp forskare vid Jönköping University besvarar i ett nytt spännande projekt.

Neonskylt på arbetsförmedlingsbyggnaden

Sverige är sämre på integration än många andra länder i Europa. Det beror enligt Johan Klaesson bland annat på att Sverige har ganska höga trösklar in på arbetsmarknaden. (Bild: Unsplash)

Att få ett jobb, med möjlighet att försörja sig själv och skapa nya sociala sammanhang, ses som en av de allra viktigaste faktorerna för integration.

– Ur ett europeiskt perspektiv ligger vi i Sverige dåligt till när det gäller integrationen, och det beror delvis på att vi har ganska höga trösklar in på arbetsmarknaden. Det kan också spela in att det relativt sett har kommit ganska många människor och därmed är större konkurrens om jobben, resonerar Johan Klaesson, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School (JIBS) och en av de forskare som deltar i projektet ”Integration is a process – labor market careers of immigrants through sequential steps”.

Målet med projektet är att kartlägga hur man som invandrare snabbast kan komma i arbete. Vilka steg i processen är viktiga? Processen spänner från passivitet till aktivitet beroende på vad individen väljer att göra; man kanske inte gör någonting, är föräldraledig, studerar svenska och går vidare med grundskola, gymnasium eller högre studier. Man kan jobba heltid, deltid eller starta eget.

– Den övergripande frågan som vi vill besvara är: vilket är det bästa sättet för en invandrare i Sverige att bli integrerad genom arbete? Vilka karriärvägar leder till målet och vilka gör det inte? berättar Johan Klaesson.

Portrait bild - forskaren

Monika Wilinska och Johan Klaesson ingår i forskargruppen till ”Integration is a process”-projektet. (BIld: Patrik Svedberg)

Statistik och intervjuer

Forskningen är ett samverkansprojekt inom Jönköping University där JIBS och Hälsohögskolan tillsammans genomför kvantitativa och kvalitativa studier. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

För Johan Klaesson och hans kollegor är all den information som finns lagrad hos Statistiska Centralbyrån en guldgruva:

– Här finns verkligen uppgifter om varenda kotte som är folkbokförd i Sverige. Vi har gjort urklipp i databasen där vi ställer specifika frågor som vi vill ha svar på, förklarar Johan Klaesson, som betonar att all information som forskarna får ut är sekretessbelagd och inte kan följas på individnivå.

Som komplement till det statistiska underlaget har forskarkollegorna vid Hälsohögskolan gjort 19 djupintervjuer med invandrare om deras väg mot jobb.

– Arbetslösheten är mycket större bland invandrare än bland svenskar. Faktum är att det skiljer sig nästan 20 procent mellan de olika grupperna. Intervjuerna är ett viktigt komplement eftersom de hjälper oss att förstå vad det är som finns bakom siffrorna. De ger oss också djupare förståelse för vad som skiljer de olika invandrargrupperna åt, förklarar Monika Wilinska som är biträdande professor vid avdelningen för socialt arbete på Hälsohögskolan och en av projektmedlemmarna.

Djupt engagemang

De personer som intervjuats har alla framgångsrikt gått igenom integrationsprocessen och har ett jobb och en karriär som de trivs med. Sammanlagt var det 1 000 slumpmässigt utvalda migranter som fick inbjudan och 19 anmälde sig för intervjun.

– Det som var lite överraskande, och väldigt roligt, var att alla som anmälde sig gjorde det för att de verkligen ville bli intervjuade. De tyckte att projektet var betydelsefullt och ville bidra med sina erfarenheter om vad som är viktigt att tänka på vid integration på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna är djupt engagerade och insatta i frågan och vill förmedla ett budskap – både till allmänheten och till det politiska systemet, berättar Monika Wilinska.

Passivitet största hotet

Den viktigaste slutsatsen är att aktivitet är avgörande, säger Johan Klaesson.

– Även om aktivitetsgraden kan variera så är det alltid bättre att vara aktiv än att vara passiv. Även om du studerar eller har ett jobb som du kanske inte riktigt kan leva på, så är det viktigt för integrationsprocessen att du gör något.

Det här är en bild som också bekräftas av intervjupersonerna.

– De har tagit egna initiativ och har kämpat länge för att skapa en karriär som de är stolta över och hitta en arbetsplats där de känner sig hemma. Nästan alla betonade vikten av personliga kontakter eftersom det ofta är just dessa som gör att en arbetsgivare kan tänka sig att prioritera en migrant före en svenskfödd. Att prestera framhålls också som viktigt för att man ska få chansen att byta jobb och uppnå högre mål i arbetslivet; många har upplevt att de verkligen måste bevisa att de är bra på sitt jobb, säger Monika Wilinska.

Ur intervjumaterialet…

INTERVJUARE: Om du skulle rekommendera något, vad är viktigast när det gäller integration på den svenska arbetsmarknaden för invandrare?

INTERVJUPERSON 1: Språk och kontakter oberoende vad mycket man kan, så har man inte möjlighet att visa det, så då hjälper det ingenting. Men har man kontakter och kan göra sig förstådd så kan man hitta det mesta andra. Sen är det … för att göra något bra så behöver man mer. Men för att bli kvar någonstans så måste man kunna vad man håller på med. Men för att få den där öppningen och möjligheten, då är det, tror jag, kanske först kontakter till och med, och sen språk.

INTERVJUPERSON 2: Om man vill och säger ”jag vill vara del av samhälle, absolut”, då är det bara fram… Det finns såna som kommer på… ”nej, jag kan inte jobba här, nej” och de hittar alltid varför de kan inte jobba, och det betyder för de vill inte, helt enkelt. Om man hittar 100 orsak, varför kan jag inte det, varför kan jag inte det, då är det helt enkelt, man bara vill inte. Vill man inte det, då kan man inte integrera. Du kan inte integrera om du sitter hemma och så bara umgås med din familj.

Platsen har betydelse

Ett annat huvudfokus i forskarnas studier är platsen. Påverkar det dina förutsättningar att få jobb om du som migrant i Sverige hamnar i ett invandrartätt område? Och spelar det i sådana fall någon roll hur många av dina nya grannar som har jobb?

– Det vi har sett är att en hög koncentration av invandrare i ett område inte nödvändigtvis försvårar integrationsprocessen. Det kan faktiskt vara en fördel, förutsatt att omständigheterna är de rätta. Om området består av en grupp där du känner tillhörighet och där många redan är i arbete så kan de kontakterna stötta och sporra dig i karriären. Det här är intressant efter som vi i Sverige i våra resonemang ofta utgår från att hög invandrartäthet i ett område per automatik är dåligt. Men så behöver det inte alls vara. Internationellt, till exempel i USA, resonerar man annorlunda, poängterar Johan Klaesson.

Lättare för ”lyxinvandrare”

Det som däremot tydligt slår igenom i intervjuerna är att invandrarna själva anser att ursprunget har stor betydelse för möjligheterna att få jobb och göra karriär i Sverige. Ett vanligt förekommande begrepp i intervjuerna var ”lyxinvandrare”.

– Det faktum att invandrarna ser olika på varandra och vilka möjligheter man har beroende på grupptillhörighet är något som vi borde ta vara på i den politiska debatten där alla bara ”klumpas ihop”, reflekterar Monika Wilinska.

I intervjuerna framgår att man tycker att det är skillnad mellan olika invandrargrupper. Till exempel mellan dem som kommer från Europa och de som är icke-européer. Personer från engelsktalande länder, eller andra länder som svenskar gärna vill resa till eller arbeta i, kallar intervjupersonerna för ”lyxinvandrare”.

– Beroende på ursprunget så blir man olika bemött på arbetsmarknaden. Utbildningsnivå och språkkunskaper pratas det ofta om, men ursprunget är alltså också en viktig faktor att ta hänsyn till, säger Monika Wilinska.

”Omöjligt utan språket”

Projektets kvantitativa material bekräftar också att utbildning och språkkunskaper är viktiga för integrationsprocessen på arbetsmarknaden.

– Statistiken talar sitt tydliga språk. Ju längre du har kommit på utbildningsstegen desto lättare är det att få jobb, konstaterar Johan Klaesson.

– Intervjupersonerna är också tydliga med att utan språket är det nästintill omöjligt, tillägger Monika Wilinska. De lyfter även fram språkets betydelse på arbetsplatsen ur rent social synpunkt. Det handlar alltså inte bara om att man måste kunna svenska för att göra sitt jobb – vissa av intervjupersonerna har jobbat på arbetsplatser där engelska har varit arbetsspråket. Men svenskan är fortfarande det språk som vi använder för våra informella samtal under fikapauser och lunchraster. Och kan man inte delta i det samtalet så stängs man ute socialt. Fungerar inte det sociala så kan man heller inte utvecklas och trivas på arbetsplatsen.

Ömsesidig öppenhet

Integrationsprocessen i arbetslivet är komplex och Johan Klaesson och Monika Wilinska är tydliga med att projektet inte heller kommer att kunna bidra med en ”quick fix”.

– Men vi tror och hoppas att många av våra slutsatser ska ge värdefull kunskap till de olika intressenter som jobbar med integration, inte minst i anpassningen till olika målgrupper, säger Johan Klaesson.

– Det som våra intervjupersoner är väldigt tydliga med är att de ser öppenhet som extremt viktigt. För att arbetsmarknaden ska kunna ta tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns bland invandrare så måste båda sidor vara öppna och ta ansvar. Man kan inte bara skylla på att det är systemet som är fel, det är lite mer komplicerat än så, menar Monika Wilinska.

– Tack vare en kombination av de olika studierna som ingår i projektet så kan vi belysa lite av den komplexiteten, avslutar Johan Klaesson.

Mer om projektet

Presskontakt:

Sophie Liljefall

Telefon:

Mobil:

073- 910 17 53