Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Läs artikeln i Nature Communications

Ett fall, en olycka i trafiken eller misshandel. Det är de vanligaste orsakerna till en traumatisk hjärnskada. Över 140 miljoner människor runt om i världen lever med symptom efter en skallskada och det är främst personer under 40 år som drabbas.

– En olycka tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är en bättre diagnos och säkrare prognos oerhört viktig, säger Matej Orešič, professor i medicin vid Örebro universitet.

I Örebro har forskarna arbetat med en metod som inte kräver ett kirurgiskt ingrepp. De har använt sig av blodprover som forskare i ett EU-projekt samlat in från 20 europeiska länder – den största studien i sitt slag.

Med hjälp av metabolomik – ett sätt att med en kemisk analys få information om tusentals små molekyler – har Örebroforskarna identifierat biomarkörer kopplade till traumatisk hjärnskada.

– Vi kan kategorisera skadorna på ett tydligare sätt. Det blir kostnadseffektivt och både enklare och säkrare för patienten, säger András Büki, professor i medicin vid Örebro universitet.

Idag delas de in i tre kategorier från lindrig till allvarlig hjärnskada och det saknas tillförlitliga metoder för att utesluta en akut hjärnskada.

– Den akuta fasen är den viktigaste för oss och med hjälp av biomarkörerna kan vi se hur svår skadan är – och dessutom ta fram en prognos för hur det kommer gå för patienten framåt, säger András Büki, som tidigare var ansvarig för att organisera den akuta neurokirurgiska vården för patienter i Pecs-regionen med en miljon invånare i Ungern.

– Det kan i vissa fall vara så att även en mildare hjärnskakning ger långvariga och allvarliga skador. Och det kommer vi kunna se med ett blodprov, säger Matej Orešič.

Personer som får lättare hjärnskador har ofta problem med trötthet, minne och balans under lång tid efter olyckan. Det gäller inte minst idrottare som ofta får upprepade hjärnskakningar och dessa kan få stora konsekvenser.

– Idag har vi inga verktyg för att enkelt avgöra när en idrottare kan börja spela igen efter en hjärnskakning. Alla kan inte få en MR-undersökning – men ett blodprov gör det möjligt att testa fler, säger András Büki.

– Om vi jämför med hjärtpatienter så finns det betydligt fler verktyg för dem. Vi hoppas att det här är en väg mot bättre behandling – och forskning även för hjärnpatienter, säger András Büki.

För mer information kontakta:

Matej Orešič: 076 946 44 59 matej.oresic@oru.se

András Büki.: 076 067 68 74, andras.buki@oru.se

 

Högupplöst bild på Matej Orešič finns i vår bilddatabas:

https://orebrouniversitet.mediaflowportal.com/pressbilder/

Högupplösta bild på András Büki:

András-Büki-1-foto-jesper-mattsson.jpg