Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga. Att ha ett jobb är inte alltid en garanti för att komma undan exkludering. Att människor blir exkluderade läggs alltför ofta på individen istället för samhället, menar Peter Gladoić Håkansson, en av redaktörerna för den nya boken Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering.

– Vi vill lyfta fram att exkludering och inkludering från arbetsmarknaden sker på många olika sätt och för olika grupper, säger Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia och en av bokens redaktörer.

Ett jobb kan ge meningsfull sysselsättning och social samvaro. Men långt ifrån alla som jobbar är inkluderade.

– Exkludering kan också ske på arbetsplatsen, exempelvis genom mobbning eller subtila trakasserier. En person kan också uppleva att jobbet är meningsfullt och kollegorna bra, men ändå inte få förutsättning att utföra arbetet. Det är också exkluderande. Ett exempel är barnmorskors situation, vilket uppmärksammats på senare tid.

Olika grupper

Olika grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Generella exempel är personer som är födda utomlands eller har någon funktionsvariation. Brist på användbara kontakter och nätverk är en förklaring.

– Det hjälper väldigt mycket att ha bra nätverk för att komma in på arbetsmarknaden. Att ha en arbetsplats i sig skapar nätverk, så har du redan ett jobb och träffar människor utan för den egna kretsen är det lättare att få nya jobb.

Inom bokens tre övergripande teman diskuteras förutom vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden, även hur känsla av inkludering kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisation. Ett kapitel handlar om – med läraryrket som exempel – subtil, oreflekterad och ofta svårgripbar maktutövning. Sätt att vara, prata eller se ut kan få högre status på bekostnad av andra, som i sin tur ifrågasätts på olika sätt. Ifrågasättandet kan göras med så kallade mikroaggressioner.

– Det handlar om ord, blickar och beteenden som riktar sig mot hudfärg, ålder, sexuell läggning och så vidare. Man kallar en kvinna för lilla flicka, säga till en invandrare att ”du pratar ändå bra svenska” eller kommentera någons religion, säger Peter Gladoić Håkansson.

– Även om det är harmlöst menat blir det nedvärderande och skiljer på ”vi och dem”. Att regelbundet utsättas påverkar personer negativt och en långgående konsekvens är att personen lämnar yrket. Det är därmed en samhällsfråga. Trakasserier och mobbning på arbetsplatsen handlar dessutom ofta om organisatoriska problem, men samhället ser dem ofta som individproblem mellan förövare och offer.

Behov av vägledning

Ett annat tema i boken är platsens och kompetensens betydelse för yrkesvalet, och huruvida arbetet alltid är en central beståndsdel i allas liv.

– Ungdomars val styrs mycket av socioekonomisk bakgrund, bostadsort, kön och etnicitet. Ett kapitel lyfter fram att studie- och yrkesvägledning är en central funktion för att ge ungdomarna mer kunskap om utbildningar och arbetsmarknaden, och kompetens att göra egna val, säger Peter Gladoić Håkansson.

­– Även vuxna som är i ett skifte behöver vägledning och utbildning. Det kan vara av Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Komvux och inte minst SFI. För utrikes födda är kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar är central för att kunna göra bra val.

Ytterligare en strukturfråga är platsens geografi. Att bo i en mindre kommun i stället för en större stad kan vara en viktig prioritering för en person att kunna odla eller få bättre miljö.

– Ibland ser vi väldigt endimensionellt på följden av att bo på landsbygden. Personer som bor på mindre orter eller landet är inte exkluderade utan har själva valt att bo där eller stanna kvar. Jobbet är inte allt i livet och löser inte all inkludering.

Mer om boken Plats för vem?

I Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering medverkar forskare från Malmö universitet. Redaktörer Elin Ennerberg och Peter Gladoić Håkansson, Malmö universitet.

Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering (Nordic Academic Press)

Kontakt

Peter Gladoić Håkansson, peter.hakansson@mau.se, 040-665 82 27

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Kristina Rörström
Telefon:
040-6657948
Epost:
kristina.rorstrom@mau.se