I år fyller världens största långlopp på skidor Vasaloppet 100 år. Under de senaste 100 åren har över 1,5 miljoner människor skidat, sprungit eller cyklat något av Vasaloppets olika lopp. Det krävs styrka, kondition och kunskap för att ta sig fram till målet i Mora. Vasaloppet har förvisso varit samma sträcka sedan 100 år, men utrustningen, uppladdningen och intresset för idrotten har utvecklats.

Vasaloppet sätter fokus på träning, att leva ett aktivt liv och folkhälsa – det är områden som Högskolan Dalarna bedriver forskning på. Här finns kontaktuppgifter till våra experter som forskar och utvecklar så att människor ska kunna må och prestera bättre.

Vasaloppets ekonomiska utveckling

Att arrangera en tävling av Vasaloppets storlek i små kommuner i norra Dalarna är egentligen helt galet. 50000 människor som ska ta sig från start till mål under en vecka är bara en av många utmaningar. Lägg till logiutmaningar, transport och logistik av både varor och människor.

Vasaloppet startade som en ideell verksamhet och har under 1900-talet senare del utvecklats till ett framgångsrikt kommersialiserat företag. Att bygga upp något liknande idag kanske inte ens är en möjlighet. Företagsekonomen Joacim har undersökt vilka faktorer som låg till grund för den här utvecklingen.

– Viktiga samarbetspartners, framgångsrika företagsledare och en medveten strategi är några viktiga grundstenar till framgångssagan, säger Joacim Larsson von Garaguly lektor i företagsekonomi och författare till avhandling Vasaloppet – resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder.

Kontakt
Joacim Larsson von Garaguly
jlr@du.se
023-77 80 25
Vasaloppet – resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder : En studie om kommersialisering och professionalisering

Maxa Vasaloppet

Förmågan att reglera arbetsintensiteten under tävling är direkt kopplad till valet av fartstrategi. Utifrån kön, ålder och tidigare erfarenhet av deltagande i Vasaloppet kan forskare ge tips och råd om hur prestationen kan optimeras eller totalupplevelsen höjas av de nio milen skidåkning mellan Sälen och Mora.

Tomas Carlsson forskar inom idrotts- och hälsovetenskap och har studerat längdskidåkningens olika deltekniker i olika forskningsprojekt.

Kontakt
Tomas Carlsson
Univ lektor medicinsk vetenskap inr idrottsfysiologi
tca@du.se
023-77 84 02

Ramla rätt i spåret

Med rätt fallteknik och träning inspirerad av judo kan man minska risken för att skada sig, det visar forskning från Högskolan Dalarna. Även för skidåkare kan denna teknik vara användbar.

Kontakt
Michail Tonkonogi
Professor idrottsfysiologi
mtn@du.se
070-820 64 35

Framtidens träning

Användningen av tekniska hjälpmedel för träning och hälsa kommer att öka i framtiden. Konstgjorda banor, VR-glasögon, sensorer i stavarna är bara några exempel. Just nu pågår ett forskningsprojekt om en trådlös sensor som kan mäta laktathalten från mjölksyra i svetten på huden. Sensorn mäter hur ansträngd en utövare på ett mer tillförlitligt sätt än tidigare. Det gör att utövaren kan anpassa intensiteten direkt under träningspasset för att kunna prestera bättre på sikt.

Trådlös svettsensor kan öka möjligheten att prestera bättre

Kontakt
Mikael Svarén
Forskare, Idrotts- och hälsovetenskap
miv@du.se
023-77 89 75

Fler experter om folkhälsa och träning hittar du här

Kontakt

Malin Kull
023-77 85 55
maku@du.se