Det finns stora kunskapsluckor när det gäller långdragna symtom efter Covid-19 i Sverige. En orsak är att det tagit lång tid att inrätta specialistmottagningar inom sjukvården, något som även försvårat för forskningen. Det menar Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19.

Långtidskomplikationerna efter en Covid-19-infektion är redan ett betydande folkhälsoproblem i Sverige, som med all sannolikhet kommer att öka i omfattning framöver i takt med att allt fler smittas. Det konstaterar Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19 i sin senaste delrapport.

Gruppen menar att det är viktigt att snarast komma igång med forskning på bred front för att kunna dra lärdomar som kan användas kliniskt. Men bristen på specialistmottagningar ute i regionerna gör att det är svårt att hitta deltagare som kan medverka i studier.

– Vi behöver inrätta specialistmottagningar för att kunna ge patienterna ett bra omhändertagande. Men specialistmottagningarna behövs också för att en strukturerad uppföljning av patienterna ska kunna ske, säger Jan Nilsson, en av medlemmarna i expertgruppen.

Många frågor väntar fortfarande på att få ett svar när det gäller långtidscovid, eller postakut Covid-19-syndrom som det kommit att kallas på senare tid. Forskningen kan ännu inte svara säkert på vad som orsakar problemen och hur det kommer sig att endast vissa individer utvecklar symtomen.

– Vi behöver inrätta specialistmottagningar för att kunna ge patienterna ett bra omhändertagande. Men specialistmottagningarna behövs också för att en strukturerad uppföljning av patienterna ska kunna ske, säger Jan Nilsson, en av medlemmarna i expertgruppen.

Fyra olika grupper

I rapporten identifieras fyra olika grupper:

  • de som varit svårt sjuka och fortfarande lider av andningssvårigheter och uttalad trötthet månader efteråt,
  • barn eller vuxna som utvecklar ett multiinflammatoriskt syndrom efter den mest akuta fasen,
  • måttligt sjuka personer som senare drabbas av bland annat uttalad trötthet, dålig syresättning vid ansträngning och hjärtklappning,
  • personer som efter en lindrig infektion har bland annat fortsatt smak- och luktbortfall samt lider av allmän trötthet.

De drabbade barnen har ofta fått ett bra omhändertagande. Det har även funnits en relativt bra uppföljning av vuxna som blivit så svårt sjuka att de vårdats på sjukhus. Men för dem som får långtidskomplikationer trots att de bara haft måttlig eller mildare sjukdom ser det sämre ut.

– Sjukvården har varit helt fokuserad på att klara den akuta vården. Man har nog inte heller förstått hur stort problemet är, att det hänger i längre och är kraftigare än vad vi tidigare sett efter andra infektionssjukdomar, säger Jan Nilsson.

Enligt honom är det väl känt att svårare infektioner kan ge långvariga besvär av ospecifik natur, men den här gången har den stora spridningen av Covid-19 lett till många fler fall. I rapporten har gruppens experter gått igenom befintlig litteratur inom området och sammanfattat det forskningen vet i dag om långtidscovid.

Läs rapporten i sin helhet

Läs mer om Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19

Läs mer om Akademiens arbete med Covid-19 och se expertgruppens tidigare rapporter

Kontakt:
Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning, ordförande i Hjärt- och lungfondens forskningsråd och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien.
073-339 12 30
jan.nilsson@med.lu.se

Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Kungl. Vetenskapsakademien
070-878 67 63
eva.nevelius@kva.se