Finska krigets underhållsproblematik

Trots att Finlands öde till det yttre var ett resultat av de storpolitiska omvälvningarna i napoleonkrigens kölvatten så föll det slutliga avgörandet i ett krig. Historieskrivningen kring Finska kriget har till dags datum dominerats av storpolitiken och de inrikespolitiska förvecklingarna.

I denna avhandling ges en ny syn på kriget. I centrum står de triviala men helt avgörande frågorna kring hur det var möjligt att i de glest befolkade och vidsträckta områdena i de norra delarna av Sverige och Finland underhålla och förflytta tusentals svenska, finska och ryska soldater och hästar. Det lokala civila samhällets avgörande roll i det militära underhållssystemet lyfts fram på ett nytt sätt. Civilförvaltningens, borgarnas och böndernas del i underhållet och deras reaktioner och relationer till den svenska och ryska armén ges ett stort utrymme.

Ett underhållsperspektiv på Finska kriget ger även i vidare bemärkelse ny kunskap om krigen i det förindustriella Europa. Under den tid i historien då det utspelade sig var krigen ständigt återkommande. Krigen krävde stora resurser och hade inflytande på hela samhällsorganisationen – även i fredstid. Underhållsproblematiken styrde i flera avseenden krigföringen och vilka krig som var möjliga att föra. På så sätt var underhållsfrågorna även av betydelse för en stats utrikespolitik.

Lördagen den 8 juni försvarar Martin Hårdstedt, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Om krigets förutsättningar – Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget 1808-09.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i HUM-huset, hörsal E.
Fakultetsopponent är professor Nils Erik Villstrand, Åbo Akademi.