Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag – och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.

Omkring en procent av svenska kust- och havsområden utgörs av fiskefria områden, där inget fiske är tillåtet.

– Trots den låga siffran har Sverige störst andel fiskefria områden i Europa. Det visar tydligt hur svagt skyddet av havet är. Nu står vi dock inför en unik ambitionshöjning, i och med att vi inom EU åtagit oss att införa strikt områdesskydd i tio procent av havsområdena, säger Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Utvärdering av Sveriges fiskefria områden

För att det nya områdesskyddet ska göra så stor nytta för havsmiljön som möjligt behövs kunskap om hur man utformar områdena så att de får optimal effekt. Ett led i det här kunskapsbyggande arbetet är en ny syntesrapport som utvärderar hur fiskefria områden kan användas för att förbättra situationen för fisk och livsmiljöer i havet.

I rapporten, som skrivits av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, ingår alla de undersökningar som gjorts av fiskefria områden i Sverige. Totalt handlar det om åtta områden, och de flesta av dem har varit stängda i mer än tio års tid.

Fler och större fiskar

Arter som ingått i undersökningarna är torsk, gädda, abborre, gös, sik, piggvar, skrubbskädda och hummer.

– Resultaten visar att fisken vanligtvis snabbt ökar i både antal och storlek när områdena stängs för fiske. Efter fem år är bestånden i medeltal tre gånger större i de fiskefria områden jämfört med liknande områden där fisket fått fortsätta, och effekterna fortsätter öka när områdena varit fredade längre, säger Ulf Bergström.

– Det här leder även till att reproduktionen ökar i de fiskefria zonerna, vilket kan ha positiva effekter på kringliggande områden där fisket fortgår. På det sättet kan fiskefria områden bidra till att bygga upp hotade fiskbestånd, och bidra till ett långsiktigt stabilare fiske, säger Ulf Bergström.

Ingen återhämtning hos vissa torskbestånd

Rapporten visar även på exempel där ingen återhämtning skett. Det gäller fiskbestånd som varit kraftigt överfiskade under lång tid. I Havstensfjorden utanför Uddevalla i Bohuslän har torsken inte ökat, trots att området varit fredat under tolv år.

I Kattegatt återhämtade sig torsken efter några års stängning, men därefter har beståndet minskat till rekordlåga nivåer. Anledningen till att den positiva trenden bröts var att fångsterna av torsk ökade utanför det fiskefria området, efter att lättnader införts i andra regelverk.

– Tyvärr måste vi konstatera att förvaltningen har misslyckats både med att skydda och återuppbygga torskbeståndet i Kattegatt. Torsken har inte lyckats återhämta sig och beståndets status har snarast försämrats. Det fiskefria området är för litet för att kunna skydda torsken och regeländringar har gjorts som i praktiken återigen utsätter torsken för ett ökat fisketryck, säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

Säl och skarv påverkar i Östersjön

I två av områdena längs Östersjökusten; Gålö i Stockholms skärgård och Licknevarpefjärden i Östergötland, har de positiva effekterna av de fiskefria områdena avtagit i takt med att gråsälen och skarven ökat i områdena.

– Fiskeförbud räcker alltså inte alltid för att stärka svaga fiskbestånd, och här finns en tydlig målkonflikt mellan förvaltningen av säl och skarv å ena sidan och förvaltningen av kustlevande fiskarter å den andra. Resultaten visar att vi i vissa fall kan behöva reglera inte bara fisket, utan även säl och skarv om bestånden av kustfisk ska kunna återhämta sig, säger Ulf Bergström.

Positiva effekter på ekosystemet

Fiskefria områden kan också bidra till att återetablera viktiga ekosystemfunktioner. Det här sker när rovfiskar ökar inom områdena och bidrar till att minska förekomsten av mindre fiskar och krabbor. Därmed kan små betande kräftdjur och snäckor öka och bidra till att reglera förekomsten av trådalger, och samtidigt motverka effekter av övergödning. Det i sin tur gynnar exempelvis ålgräs och blåstång, arter som är viktiga för fiskars reproduktion. Djupa mjukbottnar kan gynnas av fiskefria områden genom att de skyddas från skadliga effekter från bottentrålning.

Att förbjuda fiske kan alltså vara ett sätt att återställa viktiga livsmiljöer, något som annars visat sig vara svårt och kostsamt.

– Eftersom fisken inte bara är beroende av intakta livsmiljöer, utan också samtidigt bidrar till att hålla miljöerna friska, behöver arbetet med fiskförvaltning och områdesskydd integreras bättre. Våra resultat visar att fiskefria områden utgör ett mycket användbart verktyg i en ekosystembaserad havsförvaltning, säger Ulf Bergström.

Läs mer

Rapporten i sin helhet Long-term effects of no-take zones in Swedish waters, Aqua reports 2022:20

Rapporten är skriven på engelska, men korta sammanfattningar på svenska om de områden som ingår i rapporten kan läsas på vår webbsida om fiskefria områden.

Fiskefria områden ger fler och större fiskar, populärvetenskaplig artikel om studien i tidningen Havsutsikt

Kontakt

Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17

Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
Fartygsenheten, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74

Charlotte Berkström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
charlotte.berkstrom@slu.se, 010-478 41 65


Presskontakt:

Magnus Nelin

Telefon:

018-67 26 08

Mobil:

073-807 88 90