En stor studie, publicerad i Nature, om dagfjäriiar i Finland och Sverige de senaste 120 åren visar på stora förändringar.
– Fjärilarna drar sig norrut och vi får in andra arter. De är bland våra viktigare pollinatörer och vår miljö kommer att påverkas, men vi kan inte riktigt överblicka hur, säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.

En studie som under så lång tid från 1901 till 2019, både tittat på hur klimatförändringarna och människans förändring av landskapet hänger samman med vilka fjärilar som finns, har aldrig gjorts förut.

– Dagfjärilar har människan haft koll på i alla tider och förändringarna är väldigt tydliga. Klimatförändringen, tillsammans med människans påverkan på landskapet går dessutom fortare nu, säger Nils Ryrholm.

Fjärilarna blir kanariefågeln. De flesta fjärilars livscykel är bara ett år och om de inte överlever så finns de inte och man ser det tydligt och det gjorde man även för 100 år sedan.

Nils Ryrholm

– Denna skillnad kan du aldrig få med fåglar eller ryggradsdjur. Lunnefåglarna i Atlanten håller på att försvinna för att de inte kan få några ungar då havet är utfiskat. De sitter ju här i 40 år, men de för en tynande tillvaro, säger Nils Ryrholm.

Fjärilarna flyttar norrut

Fjärilarna drar sig nu norrut i Sverige och Finland. Med ett klimat som blir påtagligt varmare och där temperaturökningen är större mot norr, är det där som man ser den största skillnaden. Fjärilarna kommer in från söder och från öster och artsammansättningen förändras och det har tillkommit ett flertal arter.

Utdöendehastigheten börjar också öka i Sverige. Några arter har dött ut de senaste åren och det är de första dagfjärilarna som forskarna vet har dött ut. Men framför allt handlar det om migration, en migration som alltid förekommit när förhållandena ger möjlighet.

– Fjärilarna har alltid legat och tryckt på, det gör de alltid åt alla håll. Men nu är förändringen väldigt tydlig och allting går mycket fortare.

– Detta kommer att påverka vår miljö men vi kan inte riktigt överblicka hur. Nu pratar vi om fjärilar som är viktiga pollinatörer, men det kommer mycket annat, växter, insekter och parasiter.

Men vad kommer efter..

Forskarna konstaterar att det blir fler arter på högre breddgrader och att fler kommer än som försvinner. Kartfjärilen som kom till Sverige 1982, på 60-talet hade den nordgräns i mellersta Tyskland och nu finns den i Gävle. Andra, till exempel Sälgkimmerfjärilen tidigare med sin nordgräns i södra Polen, är nu uppe i Hälsingland.

– I takt med att människan trivialiserar landskapet kommer oftast väldigt flexibla arter, motsvarande kråkor och skator, samtidigt försvinner specialiserade arter motsvarande smådoppingar och svarthakedoppingar.

Men det viktiga säger Nils, är att vi inte kan förutspå vilka som kommer och vilka som går och de förändringar det innebär. För när nya livsmöjligheter öppnar sig så kommer parasiter och annat som vi inte ens ser, som kanske kan slå ut pollinatörer så att vissa av våra grödor inte pollineras lika bra.

– Vi ser samma sak med den sibiriska fästingen, med ett mycket mer patogent virus, och med många insekter som nu går västerut. I ett varmare klimat kommer också myggor som kan sprida exempelvis Denguefeber och West Nile fever.

– Detta är väldigt tydliga fakta som visar att klimatförändringen är på riktigt och att den kommer att innebära förändringar som vi ännu inte kan förutspå, säger Nils Ryrholm.

Text: Douglas Öhrbom

Fakta

Vetenskaplig artikel publicerad i Nature

Nyheter om Nils Ryrholms forskning:
Dofter avslöjar vilken skog som är mest värdefull att bevara
”När jag känner doften så kommer minnena tillbaka”

Kontakt:
Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-546 06 66
E-post: Nils.Ryrholm@hig.se

Presskontakt:
Anders Munck
Telefon:
+46707946523
Epost:
anders.munck@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Telefon:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se