Människorna förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande resultat? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan ha försvunnit. Så det kan vara kris för biologisk mångfald samtidigt som antalet arter ökar lokalt.

Forskarna har använt data från Storbritannien. Där finns det en lång tradition med naturinventeringar, vilka kan användas för att spåra förändringar i biologisk mångfald över tid. Där finns också detaljerade markanvändningskartor från 1930-talet, och även långa tidsserier av väderdata. Tillsammans möjliggör dessa datakällor analyser av hur de två största hoten mot naturen – förlust av livsmiljöer och klimatförändringar – har påverkat den biologiska mångfalden.

De började med att göra vad som kan vara världens första riksomfattande jämförelse av historisk och modern markanvändning, och de identifierade stora förändringar.

– Precis som i Sverige har den största förändringen varit förlusten av naturbetesmarker och ängar, vilken i låglandet var över 90 procent, säger Alistair Auffret, universitetslektor i landskapsekologi på SLU. Dock har det jämfört med Sverige skett mindre igenväxning av gräsmarker i Storbritannien, där de flesta gräsmarker istället har plöjts eller gödslats.

Nästa steg var att se hur förlusten av livsmiljöer tillsammans med den gradvisa klimatförändringen har påverkat naturen. För detta använde forskarna fler än 20 miljoner observationer av växter, fjärilar och fåglar från naturinventeringar gjorda främst av allmänheten. Det visade sig att på de platser där miljön har förändrats mest har förhållandevis få arter försvunnit och antalet arter har faktiskt ökat inom alla artgrupper.

– Även om det kan upplevas som konstigt att det kan bli fler arter lokalt samtidigt som det varnas om en global utrotningskris så är det faktiskt inte ett helt ovanligt resultat, säger Alistair Auffret. Men här har vi även kunnat koppla dessa mönster till förändringar i livsmiljöer och ökande temperaturer.

Det är inte så att miljöförändringarna är bra för den biologiska mångfalden. Oftast är det samma arter som gynnas, och det leder till att vi får artsamhällen som blir alltmer likartade med tiden. De arter som inte ”gillar” de nya omständigheterna på lokal nivå tenderar att minska nationellt.

– Biologisk mångfald handlar inte bara om antalet arter på en plats utan också om vilka arter som finns där, säger Teresa Montràs Janer, tidigare postdoktor på SLU som ledde en av studierna. Och ju mer variation desto bättre.

Den livsmiljö som bidrar mest till denna variation på nationell nivå är naturbetesmarker, trots deras dramatiska minskning. Bevarandet av dessa miljöer var viktig för de växter och djur som inte klarar sig i brukade och bebyggda miljöer.

– Nu ska vi i ett nytt projekt undersöka hur förändringarna i den biologiska mångfalden i både Storbritannien och Sverige har påverkats av naturvårdsinsatser, till exempel hur mycket arters utdöenderisk minskar när viktiga livsmiljöer skyddas, säger Alistair Auffret.

Kontaktperson

Alistair Auffret, universitetslektor
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-67 23 43, alistair.auffret@slu.se
https://www.slu.se/cv/alistair-auffret/

De vetenskapliga artiklarna

Suggitt, A.J., Wheatley, C.J., Aucott, P., Beale, C.M., Fox, R., Hill, J.K., Isaac, N.J.B., Martay, B., Southall, H., Thomas, C.D., Walker, K.J., Auffret, A.G., 2023. Linking climate warming and land conversion to species’ range changes across Great Britain. Nature Communications 14: 6759. https://doi.org/10.1038/s41467-023-42475-0

Montràs-Janer, T., Suggitt, A.J., Fox, R., Jönsson, M., Martay, B., Roy, D.B., Walker, K.J., Auffret, A.G., 2024. Anthropogenic climate and land-use change drive short- and long-term biodiversity shifts across taxa. Nature Ecology & Evolution. https://www.nature.com/articles/s41559-024-02326-7

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Brittisk historisk karta från 1930-talet

Brittisk historisk karta från 1930-talet. Land Utilisation Survey map, © Mr. Giles Clark.

Skogsstjärna (Trientalis europeaea) är en skogsväxt som minskar i Storbritannien trots att arealen skog har ökat. Foto: Allistair Auffret

Ängspärlemorfjäril (Speyeria aglaja) är en insekt vars minskning har kopplats till ökade temperaturer. Foto: Allistair Auffret

Ormrot (Bistorta vivipara) minskar på grund av förvandlingen av fuktiga gräsmarker till åkrar eller gödslade betesmarker. Foto: Allistair Auffret

Förändringar i både klimat och landskap verkar ha gynnat migranten tistelfjäril (Vanessa cardui) i Storbritannien. Foto: Allistair Auffret

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Epost:
David.Stephansson@slu.se