Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden.

Resultaten, som publiceras i tidskriften Journal of European Social Policy, ger nya insikter om hur föräldraledighet används och hur den relaterar till inträdet på arbetsmarknaden bland nyanlända mammor som kommit till Sverige med barn i förskoleåldern.

Studien visar på en polaritet i uttag av föräldraledighet. Ett betydande antal mammor avstod från att vara lediga medan andra tog ganska långa ledigheter. Överraskande nog visade det sig att inrikes födda mammor som återvänt med sina utlandsfödda barn tog ut lång föräldraledighet tillsammans med några grupper av mammor med ursprung i Syrien, Somalia och Thailand.

Forskarna är förvånade över att utnyttjandet av föräldraledighet tycks spela en begränsad roll för nyanlända mammors integration på arbetsmarknaden.

– Vår studie utmanar synen på uttag av föräldraledighet bland nyanlända. Vi kunde se att föräldraledighet på deltid, eller i kortare perioder, till skillnad från vad man skulle kunna förvänta sig, faktiskt uppvisade en bättre integration på arbetsmarknaden och att delta i utbildning, snarare än att hindra detta, säger Eleonora Mussino, forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning vid Sociologiska institutionen, och huvudförfattare till studien.

Forskningens resultat visar på potentialen med en flexibel föräldraledighet när det gäller att underlätta integration. Forskarna tolkar detta som att korta uppehåll från arbetsmarknaden inte nödvändigtvis hindrar möjligheten till framtida arbete. I själva verket skulle föräldraledighet på deltid kunna erbjuda de nyanlända mammorna möjligheter till integration, till exempel genom grundläggande stöd och kontakter, särskilt om de ägnar tiden åt språkinlärning.

– Studien utmanar inte bara rådande uppfattningar utan öppnar också upp för kunskap som kan leda till att reformer i familjepolitiken anpassas till en befolkning med skiftande behov, säger Eleonora Mussino.

I studien utgick forskarna från registerdata på hela Sveriges befolkning som är kombinerat med data om hur socialförsäkringarna används. Studien fokuserade på 82 800 kvinnor som invandrat till Sverige med minst ett barn under 8 år under perioden 1995 till 2014.

Fram till 2016 hade Sverige ett generöst system med föräldrapenning till personer som kom till Sverige med barn i förskoleåldern. 2017 infördes en åldersbaserad begränsning av föräldrapenningen för nyanlända med barn.

– Tyvärr fångade inte vår studie in de senaste begränsningarna som gjorts av föräldrapenningen när det gäller utrikesfödda barn. Men med tanke på resultaten i vår analys kan vi förvänta oss minimal, eller ingen, påverkan på integrationen på arbetsmarknaden på grund av denna förändring, säger Eleonora Mussino.

– Slutsatserna i vår studie är viktiga när framtidens politik ska utformas. De visar att ett system med en generös föräldraledighet inte nödvändigtvis försenar integrationen på arbetsmarknaden för invandrade mammor. Istället kan föräldraledigheten innebära ett sätt att komma i kontakt med stödsystem i samhället under deras första tid i ett nytt land, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Sociologiska institutionen och medförfattare till studien.

FAKTA: Så här gjordes studien

• Studien är baserad på registerdata över hela Sveriges befolkning som kombineras med data på hur socialförsäkringarna används. Studien fokuserar på 82 800 kvinnor som invandrade till Sverige med minst ett barn under 8 år under perioden 1995 och 2014.

• I gruppen ingår både svenskfödda kvinnor och utlandsfödda kvinnor. Födelselandet är kategoriserat efter de tio största grupperna av kvinnor som invandrar med barn i förskoleåldern.

• Forskarna följde mammorna i två år efter deras ankomst till Sverige för att se hur deras föräldraledighet är kopplad till senare sysselsättning på arbetsmarknaden.

• Kopplingen till arbetsmarknaden mäts utifrån den huvudsakliga ekonomiska aktiviteten (förvärvsinkomst och företagande) och offentliga transfereringar som erhållits under ett visst år (arbetslöshetsersättning och studielån). Kvinnorna är indelade i: 1) student eller arbetslös, 2) arbete med låg inkomst, 3) arbete med medelhög/hög inkomst, 4) saknar sysselsättning/är utan arbetsinkomst eller arbetslöshets- eller studiebidrag, och 5) kvinnor som har ytterligare ett barn, eller 6) emigrerar.

Mer information
Artikeln ”Parental leave use among newly arrived immigrant mothers in Sweden: causes and consequences” är publicerad i Journal of European Social Policy.

Kontakt
Eleonora Mussino, forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen.
E-post: eleonora.mussino@sociology.su.se
Tel: 46-(0)8-16 20 04
Språk: Engelska

Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
E-post: ann-zofie.duvander@sociology.su.se
Tel: 46-(0)8-16 32 12
Språk: Svenska och engelska

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se