Genom århundradena har fågelarter på öar runtom i världen utrotats på grund av människan. Den biologiska mångfalden på öarna har därmed rubbats. Det visar en ny studie ledd av forskare från Göteborgs universitet och University College London, UCL.

Även på öar där nya fågelarter inplanterats har ekosystem utarmats.

– Mänsklig påverkan har drastiskt förändrat fågelsamhällen, inte bara genom att driva arter till utrotning, utan också genom att införa nya fågelarter på öar över hela världen, säger Ferran Sayol, som påbörjade studien vid Göteborgs universitet och nu är forskare vid UCL Center for Biodiversity & Environment Research.

Nya arter kan inte ersätta de som förlorats

Det har förekommit en debatt om huruvida introducerade arter kan ersätta de utdöda fågelarternas roller och på så sätt bibehålla funktionell mångfald inom ekosystemet.

– Vår forskning visar att det tyvärr inte är så. Utdöda arter har haft en roll i respektive ekosystem som inte har kunnat ersättas av andra fåglar, säger Ferran Sayol.

Till exempel så var de nu utdöda (icke flygkunniga) moas-arterna i Nya Zeeland växtätare. Dessa fåglar betade, precis som de nu utdöda stora elefantfåglarna som levde på Madagaskar. Alla var stora landlevande växtätare och påminde funktionellt mer om klövdjur, som nötkreatur och får.

– Andra värdefulla funktioner som kan gå förlorade när fågelarter försvinner är pollinering och spridning av fröer, vilket kan få stora skadliga effekter på andra djurarter, säger Sören Faurby vid Göteborgs universitet och en av författarna bakom den nya artikeln i Science Advances.

Stora fåglar utan flygförmåga har dött ut

Forskargruppen fann att fågelsamhällena på öarna varit annorlunda än de är idag. Fynden visar till exempel att större fåglar samt fåglar utan flygförmåga i större utsträckning har dött ut genom mänsklig påverkan.

Forskarna fann också att fågelsamhällen på skilda öar blivit alltmer lika. Enligt forskarna beror det på att en mångfald av egenskaper försvunnit genom artutrotningen. Att nya arter etablerat sig på öarna har inte hjälpt.

– Vissa grupper av fåglar har varit särskilt framgångsrika med att etablera sig utanför sina naturliga områden – till exempel många arter av papegojor och starar. På grund av detta blir öarna mer homogena eftersom samma sorts fåglar etableras överallt, säger Sören Faurby.

– Våra studier visar att det är viktigt att försöka skydda hotade så att vi inte förlorar ytterligare i global biodiversitet, säger Ferrran Sayol.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning samt anslag från Europeiska Unionen Studien involverade forskare från UCL, Göteborgs universitet, Zoological Society of London, Imperial College London, Royal Botanic Gardens, Kew, och universitetet i Bayreuth.

Faktaruta- Om forskningen

För studien sammanställde forskarna en uttömmande lista över alla fågelarter som funnits i nio olika skärgårdar, Hawaii, Kuba & Jamaica, Bermuda, Saint Helena, Kanarieöarna, Madagaskar, Mascareneöarna, Nya Kaledonien och Nya Zeeland, före och efter att artutrotningarna inträffat.
Studien omfattar 1 302 fågelarter, inklusive 265 globalt eller lokalt utrotade fågerlarter. Dessutom innefattar den 143 separata arter som introducerats på 355 olika platser.

Forskarna har även besökt olika museisamlingar för att mäta flera morfologiska egenskaper hos hud- eller skelettexemplar av fåglar. Med dessa data kunde forskarna dra slutsatser om vilken mångfald av fågelarter som funnits på en ö före och efter utrotning av fåglar genom mänsklig påverkan.

Kontakt:
Ferran Sayol: 0034 680 130 610 , fsayol@gmail.com
Sören Faurby: Søren Faurby, institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, E-post: soren.faurby@bioenv.gu.se, Mobil: 073- 642 24 82

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851