Krabbtaskan, Cancer pagurus, är den art av krabba som vi vanligen använder som maträtt. Krabban fiskas kommersiellt i stora delar av Europa – inte minst på Brittiska öarna där det årligen landas över 30 000 ton. Med landningar på omkring 400 ton, fritidsfisket inräknat, är Sverige i det sammanhanget ett utvecklingsland. Det svenska fisket kan jämföras med Norges, där man på tio år fyrdubblat krabbfisket till dagens 8 000 ton.

En avhandling vid Göteborgs universitet kastar nu nytt ljus över detta välkända samtidigt outforskade kräfdjur – och föreslår åtgärder för ett framtida hållbart krabbfiske.

Doktoranden Anette Ungfors, uppvuxen på Sturkö i Karlskrona skärgård, har i sin forskning funnit att krabbtaskan är en riktig långvandrare. Krabbhonor kan vandra över tio mil längs havsbotten – en märkt hona konstaterades ha flyttat sig hela 22,8 mil! Vandringarna är förmodligen honornas sätt att kompensera för havsströmmarnas spridning av larvynglen. Genetiska analyser avslöjar också att det inte finns någon genetisk skillnad mellan krabbor i Kattegatt och Skagerrak: från södra Västkusten och ända till Ålesund i Norge, ett avstånd på ca 130 mil, hör Västerhavets krabbor alla till samma genetiska familj. Kunskap om krabbans vandringar och genetiska bestånd är enligt avhandlingen avgörande för att kunna utarbeta en hållbar fiskeförvaltning av krabban.

Den totala mängden fångstbar krabba i Västerhavet kan uppskattas till mellan 4 000 och 8 000 ton, eller 10-20 miljoner krabbor. Ett sätt att säkra en hållbar förvaltning skulle kunna vara att lokal fiskeförvaltning införs, där en grupp fiskare får fiskerätten inom ett område eller till ett fiske och därmed mer värnar om ”sin” resurs. Studier av krabbans könsmognad relaterat till storlek visar också att krabban med dagens minimimått riskerar att fiskas för tidigt, innan den hunnit reproducera sig. Därför föreslår avhandlingen ett nytt, större minimimått, samt vidgade flyktöppningar i fångstburarna.

Avhandlingen Fisheries biology of the edible crab (Cancer pagurus) in the Kattegat and the Skagerrak – implications for sustainable management försvarades vid disputation den 13 juni (handledare docent Per Nilsson, Institutionen för marin ekologi). Den 17 juli står krabbtaskan i fokus vid en populärvetenskaplig föreläsning på Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö.

Kontakt
Anette Ungfors, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet:
0709-797472
0526-686 88 (kontor)
0526-601 81 (hem)
Anette.Ungfors@marecol.gu.se