Forskare vid Göteborgs universitet har fått fram flera nya varianter av vete som tål att odlas i salthaltiga jordar. Efter att ha muterat en vetesort från Bangladesh har de nu ett vete vars frön är tre gånger så tunga och som gror nästan dubbelt så ofta som ursprungssorten.

Vetet som växer i havsnära fält i Bangladesh har en viss tålighet mot salt i jorden, vilket är en viktig egenskap när alltmer åkermark på jordklotet utsätts för saltvatten.

Genom att mutera vetefröer från det havsnära landet tog forskare vid Göteborgs universitet fram cirka 2 000 vetelinjer. De 35 linjer som grodde bäst vid olika fält- och labbförsök planterades i ett automatiserat växthus i Australien där plantorna fick olika salthalter applicerade och sedan vägdes och fotograferades varje dag fram tills vetet satte sina ax.

Resultatet var slående.

Gener för salttålighet identifierade

– Vi fick fram vetelinjer där snittvikten på fröet var tre gånger högre och dessutom grodde mycket oftare än ursprungsvetet från Bangladesh, säger Johanna Lethin, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Med hjälp av DNA-analyser och studier av annan forskning har forskarlaget även lyckats identifiera vilka gener som styr salttåligheten i veteplantan.

– Det är en milstolpe i vår forskning, nu har vi ett par gener som vi vet är involverade i salttåligheten, nästa steg blir att testa om dessa gener också finns i våra bästa vetevarianter som vi muterade fram, säger Johanna Lethin.

Jordens befolkning växer och 2050 kommer vi vara 10 miljarder människor på planeten som alla behöver mat. Samtidigt gör klimatförändringarna att jordbruksarealer torkar ut och andra översvämmas av stigande havsnivåer. Allt detta gör att intresset för en gröda som tål höga salthalter i jorden är i stigande.

2 000 hektar åkermark förloras varje dag

– Det är jätteviktigt att försöka utveckla en salttålig variant med god avkastning. Just nu förlorar vi cirka 2 000 hektar jordbruksmark om dagen på grund av översvämningar och felaktig vattning som höjer salthalten i jordarna, säger Johanna Lethin.

En del försök återstår, men potentialen i denna upptäckt är global. I dag kan cirka 8 procent av världens åkermark inte längre användas för växtodling på grund av saltföroreningar, och mer än hälften av världens länder är drabbade. I Egypten, Kenya och Argentina kan vete inte odlas på stora arealer och även i låglänta delar av Europa, som Nederländerna, finns också dessa problem. Även i de delar av Asien där ris i dag är den dominerande grödan kan salttåligt vete bli en viktig del av framtidens livsmedelsförsörjning eftersom veteodling kräver betydligt mindre vatten än ris.

– Nästa steg blir att plantera de salttåliga varianterna i fält i Bangladesh. Jag skulle uppskatta att det tar cirka fem år innan vi kan ha en kommersiell produktion av salttåligt vete, beroende på hur fältförsöken går, säger Johanna Lethin.

Fakta: GMO och mutationer

I den här forskningen använder man sig inte av den stundtals kritiserade metoden med genmodifiering, GMO. I GMO tas en gen från en annan växt (till exempel en växt som klarar svampangrepp) och placeras i exempelvis vete för att bönderna ska slippa använda så mycket bekämpningsmedel.

I stället gör forskarna punktmutationer i fröernas genom, med hjälp av en kemikalie. Således är inget utifrån placerat i växten utan alla mutationer skulle potentiellt kunna ske naturligt.

Titel på avhandlingen: Mutagenesis in wheat: An approach to make saline green!

Kontakt: Johanna Lethin, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap, tel: 0704-071022 e-post: johanna.lethin@bioenv.gu.se

OLOF LÖNNEHED
Pressansvarig kommunikatör

Telefon: 0766-18 69 70

olof.lonnehed@science.gu.se