Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

EU-länderna har beslutat att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Redan 2030 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 55 procent jämfört med 1990.

För att lyckas krävs ett fortsatt kraftfullt arbete för att minska utsläppen, men det räcker inte. Det skriver sju forskare från Sverige och Tyskland i en artikel i tidskriften Communications Earth & Environment. En av dem är Mathias Fridahl, universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

–Vi har målat in mänskligheten i ett hörn. Det går inte längre att lösa klimatkrisen bara genom minskade utsläpp. Vi måste också städa atmosfären på koldioxid, säger Mathias Fridahl.

Problemet är att det idag saknas sporrar för företag och länder att investera i nya tekniker för att ta bort koldioxid – det som forskarna kallar återtag. Därför krävs en omläggning av EU:s klimatpolitik.

–Det finns många tekniker som är ganska väl utvecklade, men där det inte är ekonomiskt lönsamt, säger Mathias Fridahl.

Han och forskarkollegorna har tre förslag som de menar snart skulle kunna göra skillnad.

Den som bidrar till att ta bort koldioxid ska kunna få betalt för det inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det ska då enbart gälla metoder som har lång livslängd, det vill säga infångning kopplat till lagring av koldioxid under tusentals år.

För att få igång affärerna föreslår forskarna att EU inrättar en centralbank för koldioxid. Banken ska ge investerare ett bra pris för den koldioxid som återtas ur atmosfären. För att bevara drivkraften att samtidigt fortsätta minska utsläppen, är förslaget att banken kraftigt reglerar hur återtag får användas för att kompensera för fortsatta utsläpp.

Bankens finansiella muskler skulle kunna komma av intäkter från koldioxidtullar på varor från länder utanför unionen.

För att stimulera även andra åtgärder som har mindre lång livslängd föreslår forskarna en utvidgning av EU:s markanvändningsförordning. Den anger vilka åtgärder för att ta bort koldioxid som medlemsländerna får tillgodoräkna sig när de redovisar sina klimatutsläpp. Idag gäller det en begränsad mängd metoder för återtag inom skogs- och jordbruk. Om förordningen utvidgades till att gälla fler åtgärder skulle det sporra länderna att satsa resurser på koldioxidåtertag, menar de.

Forskarna vill också att EU ringar in vilka utsläpp som kommer att vara mycket svåra eller omöjliga att göra något åt. En större tydlighet skulle minska risken att företag och medlemsländer skjuter upp åtgärder i hopp om att just deras utsläpp ska tillhöra just den grupp som är svåra att få bukt med. Det skulle stimulera till innovationer och satsningar på att minska utsläpp parallellt med satsningar på återtag av koldioxid.

Om förslagen genomförs är det viktigt att de inte används för att slippa ifrån kraven på att samtidigt dra ner på utsläppen, betonar Mathias Fridahl.

Han tror att frågan blir aktuell redan nästa år. Då ska nämligen EU-kommissionen presentera förslag på ett nytt etappmål för klimatarbetet fram till 2040.

– Det är i den processen som det finns väldigt goda förutsättningar för att ta tag i frågan om återtagsmetoder, säger Mathias Fridahl.

Kontakt: Mathias Fridahl, universitetslektor, mathias.fridahl@liu.se; 070-089 61 13; 013-36 31 84

Artikel: Novel carbon dioxide removals techniques must be integrated into the European Union’s climate policies, M Fridahl, F Schenuit, L Lundberg, K Möllersten, M Böttcher, Wilfried Rickels, A Hansson, Communications Earth & Environment, publicerad online 7 december 2023, doi: 10.1038/s43247-023-01121-9

I nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Presskontakt:
Anders Törneholm
Telefon:
013-28 68 39
Epost:
anders.torneholm@liu.se
Presskontakt:
Karin Söderlund Leifler
Telefon:
013-28 13 95
Epost:
karin.soderlund.leifler@liu.se
Presskontakt:
Jonas Roslund
Telefon:
013 28 28 00
Epost:
jonas.roslund@liu.se
Presskontakt:
Anna-Karin Thorstensson
Telefon:
013-281302
Epost:
anna-karin.thorstensson@liu.se