En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare har trott, visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Oregon Health & Science University. Upptäckten, som publiceras i Science Advances, kan göra det möjligt att konstruera förbättrade hörselhjälpmedel i form av cochleaimplantat.

Vi människor är sociala varelser. Ljuden av andra människors röster är viktiga för oss och vår hörsel är inriktad på att uppfatta och urskilja röster och mänskligt tal. När ljud träffar ytterörat förs det via trumhinnan till det spiralformade innerörat, som också kallas snäckan. I spiralen finns hörselns sinnesceller: yttre och inre hårceller. När ljudvågorna får ”håren” på de inre hårcellerna att böjas, uppstår en signal som skickas via nerver upp till hjärnan som tolkar ljuden vi hör.

De senaste hundra åren har man trott att varje enskild sinnescell har en ”bästa frekvens”, alltså ljudvågor per sekund, som cellen reagerar allra mest på. Enligt denna uppfattning skulle en sinnescell som har sin ”bästa frekvens” vid 1000 Hz svara mycket mindre på ljud som har en frekvens som är lite lägre eller högre än det. Man har också antagit att alla delar av snäckan fungerar på samma sätt. Men nu har ett forskarteam upptäckt att detta inte stämmer när det gäller sinnesceller som bearbetar ljud under 1000 Hz, vilket räknas som lågfrekventa ljud. Hit hör vokalljud i mänskligt tal.

­– Vår studie visar att en stor mängd sinnesceller i innerörat reagerar samtidigt på lågfrekventa ljud. Vi tror att det gör det lättare att uppfatta lågfrekventa ljud än vad det annars skulle vara, eftersom hjärnan får information från så många sinnesceller på samma gång, säger Anders Fridberger, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Att hörselsystemet är uppbyggt på detta sätt innebär att det blir mer robust, menar forskarna. Om några av sinnescellerna skadas finns det fortfarande många andra sinnesceller kvar som kan skicka impulser till hjärnan.

Förutom vokalljuden i mänskligt tal ingår även många av ljuden i musik i det lågfrekventa området. Exempelvis har mitten-C på ett piano en frekvens på 262 Hz.

Forskarnas upptäckt kan på sikt få betydelse för personer med svår hörselnedsättning. Den mest framgångsrika behandlingen i dag vid grav hörselnedsättning innebär att elektroder placeras inne i hörselsnäckan (cochlean), ett så kallat cochleaimplantat.

– Dagens cochleaimplantat är konstruerade utifrån antagandet att varje elektrod bara ska stimulera vid vissa frekvenser, så man försöker efterlikna det som man trodde var sant för hörselorganets funktion. Vi tror att om man ändrar stimuleringsmetoden vid låga frekvenser kommer det att efterlikna den naturliga stimuleringen bättre och användaren borde kunna få ännu bättre tal- och musikuppfattning, säger Anders Fridberger.

Nu går forskarna vidare med att titta på praktisk tillämpning av de nya kunskaperna. Bland annat undersöker de nya metoder för att stimulera de lågfrekventa delarna av snäckan i örat.

Fynden är gjorda i snäcka från marsvin, vars hörsel i det lågfrekventa området liknar människans.

Studien har gjorts med finansiellt stöd av National Institutes of Health i USA och Vetenskapsrådet.

Artikeln: Best frequencies and temporal delays are similar across the low-frequency regions of the guinea pig cochlea, George Burwood, Pierre Hakizimana, Alfred Nuttall och Anders Fridberger, Science Advances, publicerad online den 23 september 2022, doi: 10.1126/sciadv.abq2773

För mer information, kontakta:

Anders Fridberger, professor, anders.fridberger@liu.se, 013-28 66 14

Högupplöst pressbild på forskaren kan laddas ner från LiU:s mediabank.

I nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Presskontakt:
Anders Törneholm
Telefon:
013-28 68 39
Epost:
anders.torneholm@liu.se
Presskontakt:
Karin Söderlund Leifler
Telefon:
013-28 13 95
Epost:
karin.soderlund.leifler@liu.se
Presskontakt:
Anna-Karin Thorstensson
Telefon:
013-281302
Epost:
anna-karin.thorstensson@liu.se