I en tid där kraven och granskningen av forskning har intensifierats finns det behov av praktisk vägledning för forskare, något professor Niclas Månsson hoppas tillhandahålla i den nya boken ”En handbok i forskningsetik”, som han skrivit tillsammans med Lena Johansson Westholm från Mälardalens universitet. Han vill att boken, som riktar sig både till doktorander och seniora forskare, ska fungera som en handbok och en lärobok i ett.

De senaste åren har vi sett en ökad noggrannhet i granskningen av forskning, både från regeringen, forskningsfinansiärerna och tidskrifter. 2019 startades Etikprövningsmyndigheten då man sett att oredlighet blivit ett allt större problem inom vissa ämnen. Efter den så kallade Macchiarini-skandalen kände sig regeringen tvungen att agera mot det som uppfattades som för dålig utbildning och eskalerande fusk.

Niclas Månsson, professor i pedagogik vid Södertörns högskola, arbetar själv vid Etikprövningsmyndigheten i Stockholm sedan 2020 och var under sex år även verksam i den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Genom sitt arbete med etikprövning har han fått inblick i processen och anser att det finns en stor osäkerhet bland forskare om vilken typ av forskning som behöver prövas, något som motiverade honom att skriva boken.

– Om man förklarar tydligt hur vi arbetar på myndigheten kanske det kan vara till hjälp, och man kan utgå från det i sin ansökan, säger han.

”En handbok i forskningsetik” kommer att vara användbar som undervisningsmaterial på doktorandnivå, men även seniora forskare kan dra nytta av den, säger Niclas Månsson. Boken är utformad för att vägleda läsarna genom etiska dilemman och erbjuda konkreta exempel från verkliga forskningssituationer, inklusive kontroversiella fall som Macchiarini-skandalen.

– Vi går igenom vilka traditioner som finns i forskningsetik och vad som räknas som oredlighet. I lagen står det inte vad god forskningssed är, utan mer vad som är oetiskt. I boken har vi exempel på fel och hur processen ser ut, vilket gör det mer levande.

Niclas Månsson upplever också att de striktare reglerna för granskning påverkar forskning inom humaniora och samhällsvetenskap på ett oproportionerligt vis. De lagar som finns är egentligen mest till för att appliceras på medicinsk forskning där man måste skydda integriteten hos de människor man gör experiment på, menar han. Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har man andra metoder, men ändå krävs att denna forskning etikprövas om det finns minsta möjlighet att känsliga personuppgifter kan samlas in.

– Den här eskaleringen av kontroll kommer från medicin och naturvetenskap men går ut över humaniora och samhällsvetenskap. Skriver man till exempel om nu levade filosofer och nämner politisk hemvist eller hälsotillstånd så ska det etikprövas, och det känns för strikt. Det finns en stor rädsla och oro bland forskare, så jag tror att den här boken kan underlätta situationen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Att skriva boken har även varit en lärandeprocess för Niclas Månsson själv.

– Jag fick grotta ner mig i ämnet och det har varit både roligt och lärorikt att skriva boken. Jag kommer ut som en mer reflekterande människa, säger han.

Presskontakt:

Kommunikationsavdelningen

Telefon:

08-608 40 00

Mobil:

072-454- 55 14