På världsmiljödagen och nationaldagen kan folk runt om i landet agera medborgarforskare och rapportera in hur långt blomningen har framskridit hos några vanliga växter hemma hos sig. Kampanjen är, likt den tidigare genomförda Vårkollen, till för att visa hur årets väder har påverkat några av våra vanligaste blommor och om det skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringar. Men nu handlar det om försommarens blommor.

Bakom Försommarkollen, som pågår 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys. Varje år har tiotusentals observationer rapporterats in från hela landet till Vårkollen. Nu hoppas arrangörerna på samma engagemang på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen, när det gäller blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom att samla in observationer på dessa blommor under många år, kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen analysera hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon trend som tyder på att det är bestående skillnader från förr, på grund av klimatförändringar.

– I Försommarkollen spanar vi in skolavslutningstidens mest välbekanta blommor och med medborgarforskarnas hjälp kan vi göra vetenskap av fenomen som nästan alla är bekanta med, t.ex. “mellan hägg och syrén” och sångtiteln ”Under rönn och syrén”, som klingar på många skolavslutningar varje år, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Dessutom har vi med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar sent och kan ge en bra indikation om klimatförändringen gjort att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i delar av landet, fortsätter han.

Flera av de blommor som ingår i Försommarkollen har redan skådats på många platser i landet, men eftersom växterna i Vårkollen visade på att våren var relativt sen i år, i nutida mått mätt, blir det intressant att se ifall det också är fallet för försommarens blommor, eller om växterna nu har hunnit ifatt. Det var tydligt att flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka för att delar av landet fortfarande var täckt av snö. Nu får vi möjligheten att se om detta också har en påverkan på mer senblommande arter. Därför är det viktigt att få in rapporter även från platser där de aktuella blommorna inte har hunnit slå ut än. Genom att delta i Försommarkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt försommaren har hunnit hemmavid just kring världsmiljödagen och nationaldagen i år.

Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra de uppgifter vi får in via Försommarkollen med hur det såg ut då. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid, kan vi se om det finns några klimatförändringseffekter på växterna även vid denna tidpunkt.

– Med de nya uppgifterna vi får in i Försommarkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, t.ex. hur häggens blomning har fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, och hur stort avståndet är numera mellan häggens och syrénens blomning, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Försommarkollen är en del av ”Naturens kalender”, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Försommarkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 5–6 juni, dvs. världsmiljödagen och nationaldagen. Resultatet publiceras den 8 juni.

Mer information

Kontaktpersoner nationellt

Svenska Botaniska Föreningen (www.svenskbotanik.se)

Sveriges lantbruksuniversitet, samordnare för Svenska fenologinätverket (www.naturenskalender.se, www.försommarkollen.se)

Regionala kontaktpersoner

Dalarna/Leksand, Kicki Marcus, kicki.marcus@gmail.com, 070-274 51 00
Dalarna, Matilda Elgerud, m.elgerud@gmail.com, 0736-47 41 60
Dalsland, Claes Kannesten, claes.kannesten@telia.com, 073-801 64 02
Gästrikland, Peter Ståhl, peter.b.stahl@gmail.com, 073-024 20 43
Halland, Moa Pettersson, moa.pettersson@svenskbotanik.se, 070-923 66 76
Härjedalen, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16
Jämtland, Staffan Åström, carex47@gmail.com, 070-686 82 74
Medelpad, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16
Småland, Åke Rühling, ake.ruhling@telia.com, 070-606 86 21
Södermanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82
Skåne, Moa Pettersson, moa.pettersson@svenskbotanik.se, 070-923 66 76
Uppland, Mora Aronsson, mora.aronsson@svenskbotanik.se, 072-512 10 41
Uppland/Stockholm, Yolanda Karlsson, yolandakarlsson@gmail.com, 072-026 59 41
Värmland, Pär Dahlström, par.dahlstrom@gmail.com, 070-518 06 24
Västerbotten, Åsa Granberg, asa.granberg@gmail.com, 070-239 33 58
Västmanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82
Västmanland, Henrik Berg, henrik.berg@lansstyrelsen.se, 010-224 92 15
Ångermanland, Stefan Grundström, stefan.grundstrom@hotmail.com, 073-091 25 69
Öland, Ulla-britt Andersson, ullabritt.oland@gmail.com, 070-536 78 36
Östergötland, Kjell Antonsson, kjell.antonsson56@gmail.com, 072-516 42 45

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Epost:
David.Stephansson@slu.se