Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.

Historia kan användas som ett kraftfullt och destruktivt politiskt verktyg, vilket blivit tydligt inte minst under den ryska invasionen av Ukraina.

– Ämnet har på sätt och vis blivit kontaminerat med berättelser som använts för att bygga nationalism och föreställningar om vad nationen är eller har varit, säger Fredrik Alvén, docent i historia.

Han leder nu Malmö universitets arbete inom ramen för ett internationellt projekt om historieundervisning. Målet är att skapa en öppen webbplats med kursplaner, övningar, källmaterial och bedömningsstöd för historielärare i hela Europa.

– Vi bygger nu upp ett digitalt historielabb där lärare kan hitta inspiration och få verktyg att använda i sin undervisning. I stället för att fokusera på nationella historiska redogörelser och detaljer vill vi skapa förutsättningar för att undervisa om de stora utvecklingslinjerna i historien. Materialet på webbplatsen utgår från övergripande och gemensamma teman som migration, klass, kultur och genus, säger Fredrik Alvén.

Flera europeiska lärosäten ingår i samarbetet som leds universitetet i Murcia, Spanien. Webbplatsen ska också ge lärare inspiration till att jobba med aktiv pedagogik där elever får utveckla sin förmåga att förhålla sig till källor och historiska dilemman, berättar Fredrik Alvén.

– Det handlar om att självständigt kunna göra jämförelser, dra lärdomar och kunna sätta historiska skeenden i en kontext. Att förstå att människor i historien inte kan dömas utifrån vår tids moraliska värderingar utan att de haft begränsade möjligheter att agera i den tid och det sammanhang de levde i. Det skapar också en bättre förståelse för nutiden.

Lärosätena i projektet tar fram material om olika historiska teman. Just nu arbetar Fredrik Alvén och kollegorna vid Malmö universitet med temat genus och kvinnors kamp för jämlikhet i Europa. Hela webbplatsen väntas vara klar mot slutet av året och en förhoppning är att skolor och klasser i olika länder kan samarbeta kring materialet.

– Jag hoppas att projektet kan utmana den traditionella historieundervisningen och hjälpa lärare att tänka nytt. Ytterst handlar det också om att bygga broar mellan framtidens europeiska medborgare.

Kontakt:
fredrik.alven@mau.se
040-6658287

Läs mer om projektet Historylab for European Civic Engagement: Open E-toolkit to Train History Teachers on Digital Teaching and Learning

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Jessica Bloem
Telefon:
0722031512
Epost:
jessica.bloem@mau.se