Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.

Peer review/People/ Data/statistical analysis

– Den här kunskapen är viktig för kvinnors hälsa och kan komma att få betydelse inom preventivmedelsrådgivningen, säger Valeria Lo Faro, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och en av forskarna som bakom studien.

Användningen av kombinerade p-piller har tidigare kopplats till en ökad risk för blodpropp. Världshälsoorganisationen, WHO, har till exempel varnat för att p-piller medför en oacceptabel hälsorisk hos kvinnor som bär på kända mutationer kopplade till ärftlig trombofili, ett tillstånd där blodet koagulerar för lätt.

Idag vet forskarna att risken för blodpropp påverkas av ett stort antal gener, utöver de väl kända mutationerna, där generna tillsammans bidrar till att öka den totala risken. Idag går det att med enkla och billiga metoder mäta den genetiska risken på individnivå och sammanfatta den som ett genetiskt riskvärde. Ett högre genetiskt riskvärde tyder på fler genetiska riskfaktorer medan ett lägre genetiskt riskvärde innebär en minskad genetisk risk.

– För att studera kopplingen mellan genetisk risk för blodpropp och p-piller har vi undersökt data för 244 420 brittiska kvinnor från UK Biobank. Vi såg att kvinnor med högt genetiskt riskvärde hade mer än sex gånger högre risk för blodpropp under de första två åren de använde p-piller jämfört kvinnor med ett lågt genetiskt riskvärde, säger Valeria Lo Faro.

Den här kunskapen skulle kunna användas för att identifiera kvinnor med en hög risk för blodpropp. De kan få rådgivning om alternativa preventivmetoder som inte medför en fara för deras hälsa.

– Genetiska riskprofiler kan idag bestämmas för många vanliga sjukdomar samtidigt, till exempel från blodprov som kan tas redan vid födseln. Vi förutser att denna typ av genetisk riskskattning kommer att spela en viktig roll för rådgivning och riskprognoser i framtiden, säger Åsa Johansson, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och vid SciLifeLab, Uppsala universitet.

Studien har delvis finansierats av Hjärt-lungfonden, Vetenskapsrådet, M Borgströms stiftelse för ärftlighetsforskning, Stiftelsen Gustaf-Adolf Johanssons fond, Womher vid Uppsala universitet.

Artikeln: Valeria Lo Faro, Therese Johansson, Åsa Johansson; The risk of venous thromboembolism in oral contraceptive users: the role of genetic factors—a prospective cohort study of 240,000 women in the UK Biobank; American Journal of Obstetrics and Gynecology, 2023, ISSN 0002-9378, DOI: 10.1016/j.ajog.2023.09.012


För mer information kontakta:

Valeria Lo Faro, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet. E-post: valeria.lo.faro@igp.uu.se

Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och WOMHER, Uppsala Universitet. E-post: therese.johansson@igp.uu.se Tel: +61 484 721 453 (OBS! Australien)

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96