Genetiskt skådespel på ekologisk teater

Växters och djurs utbredning kan till synes uppfattas som sammanhängande. Vid närmare undersökning kan en arts utbredning dock vara fragmenterad, bestå av grupper som är genetiskt skilda från varandra. Människans påverkan av naturen bidrar till att ytterligare fragmentera olika arters bestånd. Detta kan på längre sikt leda till en genetisk utarmning av en art. Det behövs därför kunskap om hur fragmentering påverkar den genetiska mångfalden inom arter och deras samspel i naturen. Det övergripande målet för avhandlingen har varit att förstå vilka processer som påverkar genetisk mångfald och struktur inom naturliga och av människan påverkade miljöer. Som modellorganismer har växter som rödblära, kvanne, ormrot och fjällnejlika samt en strandlevande daggmask använts.

Växter har en förmåga att anpassa sig i den miljö de växer i. Denna anpassning kan återspeglas i deras morfologi genom så kallade ekotyper. Elisabeth Lundqvist visar att extrema livsmiljöer ger den största morfologiska förändringen.

Olika populationer av en art knyts ihop via genflöde till exempel genom pollen eller fröspridning. En älv är ett bra exempel på ett system som fungerar som en korridor för genflöde genom landskapet. Älvarna transporterar frön och till och med hela växter. Resultaten från ett orört älvsystem visar, att flytförmågan återspeglas i växternas genetiska struktur längs älvarna. Våra norrländska älvar utgör en unik möjlighet att testa hur genflöde påverkas av barriärer. Sjöar utgör naturliga barriärer, men människan har åstadkommit mycket effektivare hinder för genflöde i form av dammar och kraftverk.

Hur genflödet påverkas av naturliga respektive av människan byggda hinder har jämförts genom att studera genflöde i den oreglerade Vindelälven med den reglerade Umeälven. Resultaten visar att den genetiska mångfalden var lägre i Umeälven. Spridningsförmåga och fortplantningssätt visade sig ha stor påverkan på den genetiska mångfalden och strukturen hos de olika modellorganismer som användes.

Fredagen den 27 september försvarar Elisabeth Lundqvist, avdelning för genetik vid institutionen för molekylärbiologi, sin doktorsavhandling med titeln Genetics and ecology of natural populations. Svensk titel: Genetik och ekologi i naturliga populationer.
Disputationen äger rum kl 13.00 i stora hörsalen KBC-huset (KB3B1). Fakultetsopponent är doc. Jouni Aspi, institutionen för biologi, Uleåborgs universitet, Finland.