Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning. Bakom forskningen står projektet Framtidens Äpple inom SLU Grogrund.

Det är skillnad på dessertäpplen, som äts färska, och cideräpplen som gärna ska vara bittra med mindre syra för att ge en god cider. Därför behövs det olika sorters äpplen för olika ändamål.

– Traditionella cideräpplen har mer av vildapel i arvsmassan, och innehåller mer bitterämnen som behövs för att få aromrik cider. Bitterämnena påverkar mikroorganismernas ämnesomsättning vid jäsningen och ger en önskvärd smak och torrhet när sockret är bortjäst, säger Kimmo Rumpunen, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU.

Idag finns få cideräpplesorter som är anpassade för svenska förhållanden. En utvärdering av elva nya och äldre franska och engelska cideräpplesorter i svenskt klimat har belyst både möjligheter och problem. Många utländska sorter mognar för sent här och de är känsliga för svampsjukdomar, och dessutom faller ofta frukten i förtid från träden.

Utvärderingen bidrar med kunskap för intresserade odlare och understryker behovet av härdiga och friska svenska cideräpplesorter. Det finns en ökande svensk dryckesproduktion som behöver odlingssäkra äpplesorter av rätt kvalitet att arbeta med. Detta för att företagen ska kunna bedriva hållbar äppelodling, producera högkvalitativa produkter och ha god lönsamhet. Äppleförädlarna jobbar med mål såsom tidigare mognad, motståndskraft mot svampsjukdomen skorv, god lagringsduglighet och tillräcklig avkastning.

När dessertäpplesorter korsas med cideräpplesorter uppstår nya aromkombinationer i äpplena.

– Vi har gjort ciderjäsningar och aromanalyser där vi ser att korsningar mellan dessertäpple och cideräpple ger unika aromer och dessutom bredare smakprofiler när de fermenteras, så vi är på rätt spår. Vi har lagt grunden för ett bra växtmaterial för svensk produktion av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker av bra kvalitet, och som kan skapa mervärde också för befintlig industrifrukt säger Kimmo Rumpunen.

När kan man då dricka cider som gjorts på dessa nya äpplesorter? När det gäller de nya svenska sorterna får man vänta ett tag.

– Sortutveckling är alltid en långsiktig verksamhet. Vi har nu tagit fram mer än tusen fröplantor, korsningar mellan svenska härdiga äppelsorter och utvalda utländska cideräppelsorter. Om tre år, 2024, förväntar vi oss att de första plantorna börjar blomma och bära frukt och sedan fortsätter utvärderingen i ytterligare steg (se nedan). Om cirka femton år kan vi ha en ny sort för kommersiell odling. Det finns flera metoder som kan få en äpplefröplanta att blomma tidigare och snabba på processen något, men det tar ändå lång tid att få fram en ny sort, säger Kimmo Rumpunen.

Forskningsprojektet Framtidens äpple bedrivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. De kompletterande projekten ”Konkurrera med kvalitet – svensk äppleodling i framtiden” och ”Konkurrera med kvalitet 2: nya äpplesorter för färskkonsumtion, must och cider” har finansierats av Partnerskap Alnarp och Wiklands fond.

Kontaktperson

Kimmo Rumpunen, forskare
Institutionen för växtförädling
Sveriges lantbruksuniversitet
kimmo.rumpunen@slu.se, 044-26 58 33, 070-957 68 68
https://internt.slu.se/cv-originalen/kimmo-rumpunen/

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Några av de tusen fröplantor som är nya korsningar av dessertäpplen och cideräpplen. Foto: Kimmo Rumpunen, SLU

Mer information

Så skapas en äpplefröplanta som på sikt kan ge upphov till nya äpplesorter

  1. En moderplanta och en faderplanta väljs ut, båda med intressanta egenskaper att föra vidare till nästa generation. Det kan till exempel vara en extremt härdig sort, som går att odla långt norrut i landet, och en cideräpplesort med önskvärda bitterämnen i aromen. Nya metoder är under utveckling för att välja ut bra moder- och faderplantor baserat på deras genetiska förutsättningar (DNA).
  2. Pollen från ståndaren på fadersplantans blomma förs manuellt över till pistillen på moderplantans blomma. För att undvika oönskad naturlig pollinering tas kronbladen på moderplantans blomma bort, vilket gör att bin och andra pollinerare får svårt att hitta den. I forskningssyfte kan man också skydda moderplantans blomma från oönskad pollinering med en nätpåse.
  3. Ett äpple växer fram från den befruktade blomman. Fröna plockas ur och sås i växthus och plantorna sätts sedan ut i täta rader för tillväxt och selektion. Fröplantorna är lika olika varandra som helsyskon hos oss människor.

Nästa steg

När fröplantorna utvärderas kommer de flesta att gallras bort beroende på mottaglighet för skorv och mjöldagg. De kvarvarande mest friska plantorna planteras sedan ut i fält, och börjar blomma och bära frukt när de är 4-8 år gamla. Då kan urval göras för fruktegenskaper. Är frukterna tillräckligt bra förökas de utvalda plantorna för att kunna utvärdera de potentiella nya sorternas egenskaper över några år med varierande väderlek och sjukdomstryck. Så småningom kan en ny äpplesort komma ut på marknaden.

Länkar

Läs mer om utvärderingen av franska och engelska cideräpplesorter i ett nytt faktablad från SLU: Många cideräppelsorter är känsliga för skorv men ger unik arom

Lyssna på Kimmo Rumpunen prata om odling och växtförädling av äppleträd i Odla med P1 tidigare i år: Täckodling och äppelförädling 26 april 2021 – Odla med P1 | Sveriges Radio

Läs mer om cideräppleprojektet inom ramen för SLU Grogrund

Läs mer om forskning inom Framtidens Äpple som fokuserar på genomiska metoder: Accelererad och kostnadseffektiv äpplesortutveckling genom genombaserad växtförädling

Äpplen är den frukt som odlas allra mest i Sverige och odlingen ökar: (Statistiskt meddelande: Fruktträd 2017 (scb.se))

Det finns ett antal svenska dessertäpplesorter varav flera är framtagna av SLU, bland annat Aroma, Alice, Frida, Folke och Agnes. Läs mer om äpplesorter från Balsgård

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se