Gudrun Norstedt är skogshistoriker och forskar om samisk användning av mark och resurser i äldre tid. Hon disputerade 2018 på en avhandling om samers markanvändning och resursutnyttjande i de svenska lappmarkerna under 1600- och 1700-talen.

2019 började Gudrun Norstedt en postdoktortjänst vid Umeå universitet och har bland annat arbetat med att digitalisera och systematisera professor K.B. Wiklunds avskriftsamling av tingsprotokoll som rör samers markanvändning under perioden 1645–1845.

Målet är att skapa en geografisk databas som kan användas för egen forskning och dessutom ställas till förfogande för andra forskare och för allmänheten.

Empirisk grundlighet

I motiveringen står att även om Gudrun Norstedt idag befinner sig i ett tidigt skede i sin forskarkarriär har hon redan hunnit sätta ett betydande avtryck inom forskningen då hon på kort tid publicerat ett flertal skrifter av hög kvalitet, både före och efter disputationen.

Att hennes tvärvetenskapliga forskning karaktäriseras av empirisk grundlighet, kreativitet och välavvägda resonemang och slutsatser som visar på en betydande vetenskaplig mognad. Norstedts forskning har således bidragit med en ny och fördjupad bild av Övre Norrlands kultur och historia.

Vad tänkte du när du fick veta att du tilldelats Uppsala universitets Umeåfonds stipendium?

– Jag blev jätteglad och överraskad. Det är fantastiskt att bli uppmärksammad på detta sätt, säger Gudrun Norstedt.

Vad betyder det för dig?

– Det betyder att jag kan koncentrera mig på forskning. Fram till sista augusti var jag post dok hos Várdduo, centrum för samisk forskning, men nu försörjer jag mig på annat. Jag har sökt forskningsmedel och hoppas kunna komma tillbaka till Várdduo i början av 2022, men tack vare pengarna kan jag börja med mitt projekt inom kort.

Vad är aktuellt i ditt arbete just nu?

– Under september läser jag en kurs i geodatabasdesign vid Umeå universitet. Jag kommer att ha användning av den i mitt kommande forskningsprojekt, som går ut på att skapa en geografisk databas över historiska uppgifter om samisk markanvändning.

Tvärvetenskapligt arbetssätt

Vidare talas det i motiveringen om hur det historiska källmaterialet är begränsat och att Gudrun Norstedt därför använder ett tvärvetenskapligt arbetssätt då det resulterar i fler källor som också möjliggör korskollationering av data.

Det innebär en tidsödande och kritisk läsning av tillgängliga historiska källskrifter och analyser av historiskt kartmaterial som kombineras med studier av spår i det nutida landskapet.

Gudrun Norstedt är särskilt intresserad av det boreala skogslandskapet och har därför framför allt forskat om skogssamer, en grupp som länge varit förbisedd inom forskningen.

Hon har också uppmärksammat insjöfiskets betydelse och praktiska genomförande och förutsättningar med fokus på 1500- och 1600-talen.

Kontakt: Gudrun Norstedt

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805