KĂ€nner du skam nĂ€r du lĂ€gger en halloumi pĂ„ grillen? Liksom flygskam och klĂ€dskam Ă€r ocksĂ„ ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp.
– Det Ă€r nĂ„got svenskt över skammen, sĂ€ger Kristofer Hansson, etnolog vid Malmö universitet.

Sommaren 2019 blÄste det hÄrt kring den cypriska osten halloumi. Att grilla halloumi istÀllet för en bit kött Àr populÀrt i Sverige dÄ det kan uppfattas som ett bÀttre val. VÄrt land Àr till och med ett av de lÀnder i Europa, efter Cypern, som köper mest halloumi.

Men Ă€r det ett bĂ€ttre val? Den sommaren sammanföll grillandet med rapporteringen om Cyperns höga antibiotikaanvĂ€ndning inom djurhĂ„llningen. ”Halloumiskammen” bredde ut sig och försĂ€ljningen av halloumiliknande ost tillverkad av smĂ„ svenska gĂ„rdsmejerier sköt i höjden.

– Snarare Ă€n att bygga sitt val i mataffĂ€ren pĂ„ rationella fakta, ska individen nu ocksĂ„ förhĂ„lla sig till sina val mer kĂ€nslomĂ€ssigt. Detta Ă€r en utveckling som inte bara gĂ€ller mataffĂ€ren, utan ocksĂ„ vid semesterresor eller vid inköp av klĂ€der. Begrepp som flygskam, klĂ€dskam och halloumiskam kan sĂ€gas belysa denna individualisering av komplexa problem, sĂ€ger Kristofer Hansson som studerade halloumiskammen i samband med ett forskningsprojekt om antibiotikaresistens (se faktaruta).

SkÀmt eller allvar?

Samtidigt var det lĂ€tt att skĂ€mta om just halloumiskam. Kristofer Hansson tar ett Batman-meme frĂ„n twitterkontot ”HĂ„ll kĂ€ften” som exempel. Budskapet frĂ„n kontot var: ”Det sjuka med Sverige Ă€r att halloumiost fick mer nyhetstid pĂ„ SVT Ă€n ett dubbelmord.”

­– HĂ€r lyfts problemet med att ett dubbelmord inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med uppmĂ€rksamhet i SVT pĂ„ grund av diskussionen om halloumiost och ”halloumiskam” under sommaren 2019. Men det skulle ocksĂ„ kunna lĂ€sas som en ironisering över svenskarnas förhĂ„llande till ordet ”halloumiskam” och rĂ€dslan att göra fel val, sĂ€ger Kristofer Hansson.

Redan innan halloumiskammen gjorde entré debatterades flygskam brett i Sverige. Under pandemin har just flygskammen blivit ett mindre problem. Men bÄde flygskam och halloumiskam riktar sig mot den enskilda individens valfrihet som konsument.

– Det Ă€r som om individen, hur hon Ă€n gör, inte riktigt kan göra rĂ€tt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skĂ€mta bort den med ”jag har halloumiskam ikvĂ€ll” samtidigt som de lĂ€gger en halloumiost frĂ„n Cypern pĂ„ grillen.

Kontakt: Kristofer Hansson, etnolog och universitetslektor socialt arbete, 072-524 60 63, kristofer.hansson@mau.se

Om forskningen om antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens uppstĂ„r nĂ€r bakterierna anpassar sig och bildar mutationer som kan bli motstĂ„ndskraftig mot antibiotika. NĂ€r vi anvĂ€nder mycket antibiotika ökar riskerna för att dessa mutationer och i förlĂ€ggningen kan de bli farliga för oss mĂ€nniskor. Cirka 50 000 mĂ€nniskor dör varje Ă„r i Europa och USA pĂ„ grund av att bakterier blivit resistenta och det finns farhĂ„gor att vi idag har en utveckling dĂ€r vi Ă„r 2050 kan ha tio miljoner mĂ€nniskor som dör av infektioner av resistenta bakterier. Mer om detta finns att lĂ€sa i boken ”Efter antibiotika. Om smitta i en ny tid” som Kristofer Hansson Ă€r medförfattare till (Fri Tanke).

LĂ€s mer om forskningen.

————————————————————————-

Du fÄr det hÀr pressmeddelandet eftersom vi tror att du Àr intresserad av vÄr forskning och utbildning. LÀs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material frÄn nyhetsrummet fÄr anvÀndas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet Àr ett nyskapande, urbant och internationellt lÀrosÀte som bidrar till samhÀllsutveckling. Det mÀrks i vÄr forskning, vÄra utbildningar och i vÄrt samarbete med andra aktörer.

VÄra forskare arbetar grÀnsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar Àr högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstÄ, förklara och utveckla samhÀllet. BÄde lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av vÄra studenter inom ÀmnesomrÄden och yrken med hög samhÀllsrelevans.

Vi Àr övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vÄr mÄngfald. Ett kvitto pÄ det Àr att tvÄ av tre studenter pÄ Malmö universitet Àr första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helĂ„rsstudenter
  • 2 093 anstĂ€llda
  • 430 disputerade lĂ€rare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Ellen AlbertsdĂłttir
Telefon:
070 083 14 20
Mobil:
040 665 80 82
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se