Agenda 2030 har fått ett stort genomslag – men bara inom kommunikationen kring hållbarhet. När det gäller verkliga förändringar på nationell och internationell nivå har de endast haft begränsad effekt. Det framgår av den halvtidsutvärdering som 18 forskare publicerat i tidskriften Nature Sustainability.

År 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 med 17 mål för en hållbar global utveckling. Enligt dessa ska världen fram till år 2030 styras mot en hållbar och rättvis framtid, fattigdom och hunger ska utrotas, ojämlikheter inom och mellan länder bekämpas, fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen ska byggas, alla ska kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna, jämställdhet främjas och planeten skyddas på ett varaktigt sätt.

– Det är mycket ambitiösa mål som arbetades fram under två år i intensiva förhandlingar, säger statsvetaren Thomas Hickmann som är en av tre huvudförfattare till publikationen. Till skillnad från FN:s så kallade milleniemål involverar Agenda 2030 alla jordens länder. Det är alltså inte bara i den fattiga delen av världen som förändringar ska ske.

Artikeln bygger på en studie som kommer att publiceras med Cambridge University Press. Här har 61 forskare (tre av dem från Lunds universitet) gått igenom 3000 vetenskapliga studier och rapporter från olika tankesmedjor för att utvärdera hållbarhetsmålens genomslag; i nationell och internationell debatt, inom lagstiftning och politik samt om det har skett någon förändring i politiska institutioner till följd av dem. Resultaten är nedslående om än inte särskilt förvånande:

– Vi hittar inga bevis för betydande förändringar i politiken, eller för genomgripande förändringar spåren av Agenda 2030, säger Thomas Hickmann.

Men på ett sätt har målen lyckats; de har fått ett stort genomslag i kommunikationen. Civilsamhället, olika politiska organisationer, näringslivet och universitet över hela världen har anammat och använder sig av hållbarhetsmålen i sin verksamhet och i sin marknadsföring. Forskarna bakom studien menar att man kan se det som en framgång att civilsamhället, åtminstone i demokratiska länder, har specifika mål som de kan åberopa i sitt arbete. Uttrycket ”leaving no one behind” – som myntades i Agenda 2030, har fått ett stort genomslag och används ofta av civilsamhället i deras försök att påverka makthavare.

– Men tyvärr har vi också hittat många bevis för att målen används för så kallad ”greenwashing”. Man flaggar upp hållbarhetsmålen och använder sig av dem i marknadsföringen men gör inga reella förändringar.

Hur ser du på möjligheten att målen uppnås till år 2030?
– Å ena sidan ser vi att målen inte kommer att nås till 2030. Covid-19, kriget i Ukraina och andra konflikter i världen gör en hållbar global utveckling ännu svårare. Men å andra sidan kan målen också ses som en politisk handlingsguide eller som ett skyddsräcke. Utan målen kanske världen hade sett ännu värre ut. Och det finns det pionjärer, särskilt på stadsnivå, som håller utvecklingsmålens fana högt genom att harmonisera, ekonomiska och miljömässiga mål. Det gör mig positiv, trots den sorgliga situationen som världen befinner sig i idag.

Det går att läsa en längre version av forskarnas halvtidsutvärdering i boken The Political Impact of the Sustainable Development Goals. Transforming Governance Through Global Goals? (Cambridge University Press) https://www.cambridge.org/se/academic/subjects/earth-and-environmental-science/environmental-policy-economics-and-law/political-impact-sustainable-development-goals-transforming-governance-through-global-goals?format=HB&isbn=9781316514290 eller i Scientific evidence on the political impact of the Sustainable Development Goals | Nature Sustainability https://www.nature.com/articles/s41893-022-00909-5

För mer information kontakta Thomas Hickmann på thomas.hickmann@svet.lu.se

Presskontakt:

Jonas Andersson

Telefon:

046-222 70 17

Mobil:

0727-385858