Placering i särskild undervisningsgrupp inom grundskolan är vanligare än vad som ofta hävdas och nyttan med dessa grupper är otydlig. Placeringarna sker också ofta med hänvisning till elevernas mående, inte kunskap och lärande. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

I skolans uppdrag ingår att elever ska få så goda kunskaper som möjligt för att klara sig i livet. Skolan ska också förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar så att var och en kan bli en del av det gemensamma samhällsbygget. Alla elever som behöver särskilt stöd har rätt att få det och stödet ska i huvudsak ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Samtidigt säger skollagen att rektor i undantagsfall kan besluta att placera elever i särskild undervisningsgrupp.

Från olika håll höjs röster som menar att det borde vara enklare att placera elever i sär­­skilda undervisningsgrupper. Föräldranätverk för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar arbetar för att skolan ska kunna erbjuda stöd utanför den ordinarie undervisningen till deras barn, och i Januariavtalet uttrycktes i punkt 52 att ”inklud­eringen gått för långt” = det borde vara lättare att för elever att få stöd i särskild undervisningsgrupp.

Hur organiseras särskilda undervisningsgrupper?

För att försöka förstå hur den särskilda undervisningsgruppen förhåller sig till skolans inkluderande uppdrag har Vicktoria Westerberg, doktorand vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, i sin avhandling Särskiljande som möjlighet och utmaning – en studie om konstruktionen av den särskilda undervisningsgruppen kartlagt hur kommuner runt om i Sverige organiserar särskilda undervisningsgrupper. Hon har också studerat åtgärdsprogram för elever som placerats i särskild undervisningsgrupp och intervjuat lärare, specialpedagoger och rektorer.

– Min avhandling visar att de särskilda undervisningsgrupperna ses som en del av skolans inre organisation och att det saknas överblick över hur många särskilda undervisningsgrupper det finns, hur många elever som får stöd i dem, hur lång tid placeringen varar samt hur stödinsatserna fungerar. Resultaten pekar mot att åtgärden är vanligare än vad Skolverket har uppgett och att placeringarna inte är tillfälliga. Studien visar också att anledningen till placeringen har med elevernas mående att göra, inte med kunskap och lärande. När jag pratade med lärare, specialpedagoger och rektorer menade de att den verkliga anledningen till att elever placeras i särskild undervisningsgrupp är att eleverna mår dåligt eller far illa i den reguljära skolverksamheten, säger Vicktoria Westerberg.

Oro för elevernas framtid

I avhandlingen visar Vicktoria Westerberg också att målet med den särskilda undervisningsgruppen finns bortom skolans väggar. Skolpersonalen uttrycker en rädsla för att eleverna inte längre skulle orka komma till skolan om de fick vara del av den reguljära undervisningen. I ett längre tidsperspektiv tror de att eleverna i så fall riskerar att hamna utanför samhällsgemenskapen.

– Eftersom mina resultat visar på vikten av att rikta ljuset mot de möjligheter, men också de utmaningar, som placering i särskild undervisningsgrupp medför är min förhoppning att alla som intresserar sig för skolfrågor ska läsa min avhandling. Jag hoppas att vi ska kunna undvika att samtalet om skolan ska bli polariserade, där inkluderingsbegreppet används som slagpåse. Istället vill jag få till ett samtal som på djupet handlar om hur vi kan skapa en skola där alla elever oavsett förmågor och behov kan lära och utvecklas, fortsätter Vicktoria Westerberg.

Vicktoria Westerbergs forskarutbildning har delvis finansierats av Skellefteå kommun.

Läs avhandlingen: Särskiljande som möjlighet och utmaning – en studie om konstruktionen av den särskilda undervisningsgruppen

Kontaktuppgifter

Vicktoria Westerberg, doktorand vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
E-post: viktoria.vesterberg@umu.se
https://www.umu.se/personal/vi…

Om disputationen

Fredag den 17 december försvarar Vicktoria Westerberg, pedagogiska institutionen, sin avhandling med den svenska titeln: Särskiljande som möjlighet och utmaning – en studie om konstruktionen av den särskilda undervisningsgruppen. (Engelsk titel: Separation as possibility and challenge – a study on the construction of the special teaching group.)

Fakultetsopponent: Docent Daniel Östlund, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik, Högskolan i Kristianstad.

Disputationen hålls kl 10:00 i S213, Samhällsvetarhuset. Du är även välkommen att delta digitalt: https://umu.zoom.us/j/63903314282

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805