Avhandlingsförfattaren presenterar olika vardagliga uppfattningar om frihet och vardaglig frihetsproblematik. Detta Àr kÀllan till den filosofiska problematiken kring fri vilja, och den metod han föresprÄkar Àr att alla slutsatser i diskussionen mÄste relateras till vÄra vardagliga uppfattningar.

Standardformuleringen av problemet lyder: Är det möjligt att vara fri om determinismen Ă€r sann? Olika positioner i den filosofiska debatten presenteras. Kompatibilister menar att frihet och determinism Ă€r förenliga, inkompatibilister förnekar detta. Bland de senare kan vi skilja mellan libertarianer (som förnekar determinismen eftersom det Ă€r uppenbart att vi Ă€r fria), fatalister (som istĂ€llet förnekar att vi Ă€r fria), och antinomister (som menar att vi inte kan avgöra frĂ„gan dĂ„ vi har goda argument för att tro pĂ„ sĂ„vĂ€l friheten som pĂ„ determinismen). Slutligen finns det de som menar att frĂ„gan Ă€r felstĂ€lld, och att enda lösningen bestĂ„r i att upplösa frĂ„gan. En viktig anledning till oenigheten kommer sig av att olika sidor i debatten tar fasta pĂ„ olika frihetsbegrepp. Kompatibilisterna betonar vardaglig frihet, som stĂ„r mot olika former av begrĂ€nsningar. Libertarianerna menar att den friheten förutsĂ€tter viljefrihet, en förmĂ„ga att kunna handla annorlunda Ă€n man faktiskt gör, och menar att denna inte gĂ„r att förena med determinismen.
Vad innebĂ€r det att man kan handla annorlunda? Lorentzon hĂ€vdar att detta skall tolkas konditionalt, dvs. att man kan handla annorlunda ”om man sĂ„ vill”. Detta presenterar inte nĂ„got kausalt villkor för att kunna handla annorlunda. Funktionen Ă€r en annan, och uttalar sig inte om nĂ„got som har med determinismen att göra.

Tanken pĂ„ viljan som orsak kritiseras och avvisas, och ”för att” i satser av typen ”för att han ville det” anger inte nĂ„gon orsak till handlingen. Det anger skĂ€l, men skĂ€l Ă€r inte orsaker; den sprĂ„kliga logiken Ă€r en annan. Tal om handlingar och skĂ€l fungerar pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n tal om hĂ€ndelser och orsaker. Tal om frihet hör till den förra typen, tal om determinism till den senare.

Lorentzon avvisar standardformuleringen, och frÄgan stÀlls vad det fÄr för konsekvenser för vÄr syn pÄ frihet. Tanken att viljefrihet inte beskriver nÄgonting alls och att frÄgan om fri vilja blott Àr en pseudofrÄga tas upp till granskning. Men denna typ av slutsats beror pÄ att friheten söks pÄ fel plats, och istÀllet föresprÄkas en syn pÄ tal om frihet dÀr funktionen Àr att utesluta nÄgot snarare Àn att hÀvda existensen av nÄgot. Man utesluter tvÄng eller andra former av begrÀnsningar, dÀr olika saker utesluts i olika fall. Man markerar handlingen som handling snarare Àn att peka ut nÄgot som skulle kunna Äterfinnas i en naturvetenskaplig undersökning av verkligheten. Friheten hör hemma i vÄr syn pÄ oss sjÀlva som agenter. FrÄgor om vÄr frihet gÀller ytterst hur vi skall förhÄlla oss till vÄrt eget handlande samt det ansvar vi har för vad vi gör. I slutÀnden saknar vi grund för ett berÀttigat generellt tvivel pÄ vÄr frihet; det Àr en möjlighet, men en utesluten möjlighet.

Avhandlingens titel: Fri vilja?
Disputationen Àger rum lördagen den 6 oktober 2001 kl. 10
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
NÀrmare upplysningar kan fÄs av Frank Lorentzon, tel. 031-24 41 62 (hem), e-post: frank.lorentzon@phil.gu.se

Göteborgs universitet

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851