Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

Antalet personer som lever med demens väntas öka globalt från 55 miljoner till 139 miljoner mellan 2020 och 2050, enligt organisationen Alzheimer’s Disease International. I dag saknas botemedel men det finns stöd för att bibehållandet av en hälsosam livsstil och ett friskt hjärta kan bidra till att fördröja debuten av demens och lindra symtomen.

Bland 2 147 deltagare (60 år eller äldre och boende i Stockholm) undersökte forskarna om vilopuls var förknippat med demens och kognitiv nedsättning, oberoende av kända riskfaktorer som hjärt-kärlsjukdom.

Studien, som följde deltagarna i upp till 12 år, visade att personer med en vilopuls på 80 slag per minut eller mer hade i genomsnitt 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut. Sambandet förblev signifikant efter hänsyn tagits till potentiella störfaktorer som diverse hjärt-kärlsjukdomar. Dock noterar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats av oupptäckta hjärt-kärlhändelser och det faktum att fler deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därigenom inte hann utveckla demens.

Studien kan inte fastställa något orsakssamband, men forskarna presenterar flera möjliga förklaringar till kopplingen inklusive bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och dess riskfaktorer, stela pulsådror, samt störningar i det autonoma nervsystemet.

– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger studiens huvudförfattare Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.

Forskningen har finansierats av Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, Forte, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Karolinska Institutet och EU. Se den vetenskapliga artikeln för potentiella intressekonflikter.

Publikation: “Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study.” Yume Imahori, Davide L Vetrano, Xin Xia, Giulia Grande, Petter Ljungman, Laura Fratiglioni, Chengxuan Qiu, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 3 december, 2021, doi: 10.1002/alz.12495

För mer information, kontakta:
Yume Imahori, postdoktor
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
E-post: yume.imahori@ki.se

Chengxuan Qiu, lektor
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel: 079 068 2148
E-post: chengxuan.qiu@ki.se

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om