Karolina WirdenÀs, Nordiska sprÄk
Argumentation i talat sprÄk Àr Àmnet för Karolina WirdenÀs avhandling. De flesta ungdomar tycker att det Àr roligt att argumentera. Men olika ungdomsgrupper argumenterar pÄ olika sÀtt, och bl.a. skolbakgrund och kön har betydelse för sÀttet att argumentera och hur mycket man argumenterar. Pojkar som gÄr pÄ teoretiska gymnasieprogram argumenterar t.ex. dubbelt sÄ mycket som de som gÄr pÄ praktiskt inriktade program.
Avhandlingsförfattaren har undersökt oenigt argumenterande som uppstÄr i 27 olika grupper med gymnasieungdomar nÀr de diskuterar musik. I materialet ingÄr sÄvÀl enkönade grupper, som grupper med bÄde flickor och pojkar. BÄde praktiska och teoretiska gymnasieprogram Àr representerade.
Ett av de mest framtrĂ€dande intrycken av argumentationerna Ă€r att de verkar ingĂ„ i ett vĂ€lbekant och vardagligt samtalsmönster. I mĂ„nga av grupperna verkar man ocksĂ„ tycka att det Ă€r roligt att diskutera och argumentera. Ăven om inte alla uppskattar samtalssituationen lika mycket förekommer Ă€ndĂ„ oenig argumentation i samtliga grupper.
Det visar sig att deltagarna anvĂ€nder sig av flera olika argumentationstekniker. Den teknik som anvĂ€nds mest har kallats ’villkorsargument’. Med hjĂ€lp av denna teknik kan en samtalsdeltagare bĂ„de ge sig sjĂ€lv och en motstĂ„ndare rĂ€tt pĂ„ en och samma gĂ„ng. Ett konkret exempel förekommer vid ett tillfĂ€lle nĂ€r en grupp diskuterar hiphop. NĂ„gra av deltagarna tycker om musiken och andra gör det inte. En av deltagarna argumenterar dĂ„ med ett villkorsargument: ”men de [hiphop] e inte min typ nĂ€e inte min stil men man kan lyssna pĂ„ dom om dom kommer pĂ„ radio”. Genom att ge utrymme för bĂ„da de motstridiga Ă„sikterna kan man alltsĂ„ uppnĂ„ enighet.
Det finns flera faktorer som visat sig vara avgörande för hur argumentationer utvecklas: För det första pÄverkar den argumentativa stil som en grupp har. Det vill sÀga att man gemensamt Àgnar sig Ät att utreda detaljer i frÄgan som det uppstÄtt oenighet kring, eller ocksÄ kan man försöka hÄlla diskussionen och argumenten pÄ en generell nivÄ och snabbt acceptera varandras argument och Äsikter.
För det andra avgör deltagarnas relation till varandra. Om det exempelvis uppstÄr starka ÄsiktsmÀssiga lag i en grupp (om deltagarna hÄller med varandra i par om tvÄ och tvÄ) fördjupas ofta den oenighet som förekommer mellan lagen.
För det tredje verkar ocksÄ skolbakgrunden spela en roll för hur mycket och hur ofta man argumenterar i grupperna. Gymnasieungdomarna som gÄr pÄ teoretiskt inriktade program argumenterar i genomsnitt vid dubbelt sÄ mÄnga tillfÀllen som de ungdomar som gÄr pÄ praktiskt inriktade program.
Grupperna med enbart pojkar Àr de som argumenterar och pratar bÄde mest och minst in materialet. De blandade gruppernas och flickgruppernas genomsnittliga vÀrden Àr mer centrerade kring medeltalen.
Avhandlingens resultat kan anvÀndas för pedagogiska syften. De olika sorternas argumentationstekniker och de argumentativa stilarna lÀmpar sig som diskussionsunderlag för undervisning om hur man argumenterar. Skillnaderna som visar sig mellan de olika grupperna av gymnasieungdomar stÀller dessutom frÄgor om huruvida skola och samhÀlle bidrar till att forma stereotypa identiteter.
Avhandlingens titel: Ungdomars argumentation. Om argumentationstekniker i gruppsamtal.
Disputationen Àger rum lördagen den 14 december 2002 kl.10.15
Opponent: Professor Caroline Liberg
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
NÀrmare upplysningar kan fÄs av Karolina WirdenÀs, tel. 031-773 5293 (arb.),
e-post karolina.wirdenaes@svenska.gu.se
