I studien belyses en grupp unga kvinnors förstĂ„else av och förestĂ€llningar om nationalitet. Delvis ges svar pĂ„ frĂ„gan hur det kan komma sig att en del av dessa kvinnor, trots att de Ă€r födda i Sverige, inte nödvĂ€ndigtvis frĂ€mst kallar sig för svenskar. Studien har tvĂ„ specifika fokus: dels behandlas kvinnornas berĂ€ttelser om deras nationella tillhörighet, dels analyseras deras berĂ€ttelser om ’invandraren’ och ’invandrarskap’.
I studien refererar kvinnorna till nationalitet som nÄgot man socialiseras in i. Familjen och samhÀllet sÀgs spela en avgörande roll i denna process. Ens nationalitet ses Àven som en mer eller mindre permanent och essentiell del av en sjÀlv. Detta innebÀr att det ses som svÄrt att förÀndra sin nationalitet, t.ex. om man flyttar utomlands. I viss mÄn förklarar detta varför en del av kvinnorna inte förvÀntar sig att invandrare som Àr bosatta i Sverige kallar sig för svenskar. Ett par deltagare i studien ser sig sjÀlva som invandrare i vissa avseenden, trots att de Àr födda i Sverige. Detta görs för att understryka att de inte kÀnner sig som svenskar till hundra procent eller för att implicit ifrÄgasÀtta fördomar om invandrare.
Ăven om en mer eller mindre enhetlig förstĂ„else av nationalitet framtrĂ€der i intervjuerna, sĂ„ Ă€r dess betydelse i vissa avseenden Ă€ven ifrĂ„gasatt. Detta gĂ€ller frĂ€mst nationalitetens relevans för kvinnorna i deras vardag, men Ă€ven dess egentliga innebörd.
Avhandlingens titel: Speaking of Nationality: On Narratives of National Belonging and the ’Immigrant’
Avhandlingsförfattare: Anita Brnic, tel. 031-205546 (bost.), 031-7734078 (inst. t.o.m. 2002-09-13)
e-post: Anita.Brnic@sociology.gu.se (t.o.m. 2002-09-13)
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Diana Mulinari, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 september 2002, kl. 10:15, hörsal Sappören, SprÀngkullsgatan 25, Göteborg