Vad innebär det egentligen att vara människa i en tid som präglas av teknik som blir mer och mer människolik och tar allt större plats i vår vardag? I en ny avhandling i etnologi vid Umeå universitet undersöker Johan Hallqvist relationer och gränsdragningar mellan människor och människoliknande teknik i både fiktionen och vården.

Johan Hallqvists avhandling knyter an till den klassiska frågan om vad det innebär att vara människa.

– Specifikt undersöker jag hur vi förhåller oss till den ökande kontakten vi, i vardagen och på jobbet, har till människoliknande teknik, alltså teknik som har människoliknande egenskaper eller utseende såsom robotar och digital hälsoteknik, säger Johan Hallqvist.

– Jag studerar vilka dessa föreställningar om det mänskliga är, hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik förhandlas och omförhandlas.

Både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang

I avhandlingen undersöker han relationen mellan människor och människoliknande teknik i både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang, där människoliknande teknik utvecklas och används av människor inom en svensk kontext där tekniken flyttar in i människors hem.

– Jag studerar dels forskningsprojekt som utvecklar digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård, dels den svenska science fiction tv-serien Äkta människor som handlar om människoliknande robotar i en föreställd framtid.

– Det kanske låter konstigt att både undersöka hur digital hälsoteknik utvecklas och hur människolika robotar gestaltas i fiktionen. Men jag menar att både forskningsprojekten och tv-serien utgör ”spelplatser” där möjliga relationer mellan människor och människoliknande teknik utforskas.

Två övergripande teman

Johan Hallqvist säger att avhandlingen resulterar i två övergripande teman. Det första temat visar hur teknik görs människolik genom dels avatarer och robotkroppar, dels genom att göra teknik personlik där den framstår mer som en person än ett objekt. När teknik görs människolik både utmanar och upprätthåller den våra föreställningar om vad det innebär att vara människa.

Det andra temat visar hur människoliknande teknik kan leda till möjliga konflikter. En konflikt handlar om relationen mellan patient och digital hälsoteknik gällande när den digitala hälsotekniken bör gå emot patientens vilja för att främja patientens hälsa.

– En annan konflikt handlar om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja avatar för den digitala hälsotekniken. Konflikten uppstår om patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder, vilket skulle kunna leda till diskriminering mot vårdpersonal.

Johan Hallqvists doktorandprojekt har delfinansierats av Genusforskarskolan vid Umeå universitet.

Johan Hallqvist är för närvarande biträdande avdelningsföreståndare och adjunkt i socialt arbete vid Institutionen för samhällsvetenskaper på Södertörns högskola.

Kontakt:
johan.hallqvist@umu.se
, tel. 070-226 44 78

Om disputationen

Avhandlingen Människoliknande teknik och det möjligt mänskliga – en etnologisk studie av relationer mellan människor och teknik finns publicerad digitalt

Disputationen äger rum fredag 6 maj, kl. 13.00-15.00, Humanisthuset, Hörsal F

Opponent är Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

072-206 89 23