Det empiriska materialet har hämtats från ett metodutvecklingsprojekt vid Stockholms läns landstings barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet (BUP). De terapeuter som deltog i detta projekt försökte implementera ”stödjande expressiv lekpsykoterapi” (SEPP), en amerikansk behandlingsmetod som är pedagogiskt utformad och förutsätter ett aktivt samarbete med barnens föräldrar och i viss mån även med deras lärare.

Nio terapier med utagerande pojkar i åldern 6 – 12 år följdes kontinuerligt under behandlingstiden (2 – 5 år). Tre av pojkarna hade neuropsykiatriska diagnoser, DAMP eller ADHD. I tre av terapierna bedömdes manualen för SEPP inte ha tillämpats i tillräcklig omfattning. Enligt rapporter från föräldrar och lärare hade pojkarnas psykosociala anpassning förbättrats mer i de sex terapier där manualen tillämpades. Framför allt var skillnaden märkbar när det gällde pojkarnas skolanpassning.

SEPP tillämpades här med positivt resultat för pojkar med olika typer av underliggande problematik, men endast i ett av fallen med neuropsykiatrisk funktionsstörning. För att den behandlingen skulle fungera behövde terapeuten arbeta ännu mer pedagogiskt och ge ännu mer struktur än som rekommenderades i manualen.

Mer struktur och pedagogisk teknik
SEPP-metoden behöver kompletteras med mer struktur och mer pedagogisk teknik för att fungera bra även med barn som har neuropsykiatriska funktionsstörningar. Psykoterapeutens samarbete med skolan är viktigt och bättre metodik för detta behöver utarbetas. Forskningsprojekt av denna typ kan stödja kliniskt arbete samtidigt som de stimulerar till metodutveckling.

Avhandlingens titel: Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi.

Disputationen äger rum fredag 12 april kl. 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är professor Gunilla Preisler, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Pia Eresund nås på tfn 08 – 642 54 82 eller 073 – 682 58 95,e-post: pia@eresund.se

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

08-16 4090

Mobil: