Forskare från Umeå universitet har analyserat polisens arbete i polisregion Stockholms särskilt utsatta områden.

Kraven på polisiära insatser i så kallade särskilt utsatta områden är höga, samtidigt som polisen har haft svårt att fullfölja sitt uppdrag där. I dessa områden finns en generellt låg benägenhet från allmänhetens sida att samarbeta med polisen och poliser utsätts också för hot och våld.

– Att arbeta som polis i särskilt utsatta områden kan innebära en ökad exponering för komplexa och hotfulla stressituationer, med förhöjd risk för ohälsa. Polisregion Stockholm har därför initierat Initiativ Mareld. Satsningen, som startade 2016, syftar till att stärka arbetet i regionens sex särskilt utsatta områden som finns i lokalpolisområdena Botkyrka, Rinkeby och Södertälje. Polisregion Stockholm valde att bygga in en uppföljande, vetenskaplig komponent i Mareld, och det arbetet redovisar vi nu i rapporten ”INITIATIV MARELD – En studie av polisanställdas hälsa, arbetsmiljö och trygghetsskapande arbete i särskilt utsatta områden i polisregion Stockholm”. I rapporten undersöker vi arbetsmiljö och hälsa hos polisanställda i de särskilt utsatta områdena. Vi har också tittat på vilka förutsättningar polisen har för sitt trygghets- och tillitsskapande arbete i samma områden, säger Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet och en av medförfattarna till rapporten.

Polisanställda normaliserar stressen

I arbetet med att vetenskapligt belysa Initiativ Mareld har forskarna fångat upp erfarenheter från polisanställda som jobbar i de särskilt utsatta områdena, från boende och från andra samhällsaktörer verksamma i områdena. Man har genomfört ett flertal intervjuer och man har skickat ut enkätundersökningar där man har följt respondenter över tid.

– Enkätresultaten visar att det på olika sätt finns kopplingar mellan de polisanställdas arbetsmiljö, hälsa och privatliv. Gällande psykisk hälsa skattar ungefär en tredjedel av de polisanställda symtom på nedstämdhet. Ungefär lika många skattar också symtom på att vara uppvarvade och ha svårt att slappna av, samt att de sover för lite men ändå känner sig energiska eller att de utsätter sig för fler risker än normalt. Trenden under studiens gång är dock att allt färre polisanställda visar symptom på nedstämdhet eller uppvarvning, fortsätter Malin Eriksson.

– De polisanställda som upplever hög arbetsbelastning, en otydlighet och konflikt i sin yrkesroll, låg möjlighet att påverka beslut samt låg tillgång till stöd och uppmuntran från chef har också sämre psykisk hälsa, jämfört med dem som skattat arbetsmiljön bättre. Vi kan också se att gemenskapen i polisyrket är en stark faktor för trivsel i arbetet. Gemenskapen fyller funktionen av att hjälpa poliserna att orka med det tunga och stressfyllda arbetet. Slutligen visar våra resultat att den stress som de polisanställda känner i arbetet också korrelerar med den privata parrelationen på ett negativt sätt, men att det här sambandet inte alltid uppmärksammas av den enskilde polisanställde eftersom det är något som tenderar att ha blivit normaliserat.

Förutsättningar för trygghets- och tillitsskapande arbete

Forskarna har tittat närmare på ett av de särskilt utsatta områdena (i studien anonymiserat och kallat för Området) för att undersöka förutsättningarna för polisens trygghets- och tillitsskapande arbete.

– Vi kan se att det finns en viss samsyn mellan polis, boende och andra aktörer kring hur problembilden ser ut i Området. Alla lyfter att det finns ett starkt engagemang och positiva krafter och att dessa är en stor tillgång i Området. Samtidigt är både polis och andra aktörer överens om att ingen undgår kriminell exponering och att polisen har en viktig roll för att hantera den utbredda kriminaliteten. Framställningen av själva problembilden är däremot mer svartvit i polisens beskrivning av Området, medan de boende och andra samhällsaktörer redogör för en mer komplex bild. Denna skillnad leder till att polisen beskriver lösningarna i mer svartvita termer, såsom att “städa bort” de kriminella, medan övriga aktörer menar att det krävs komplexa lösningar med en långsiktigt närvarande och relationsskapande polis, säger Malin Eriksson.

Tudelad bild av polisens insatser

– Poliserna beskriver en ambivalens i förhållande till själva Mareldsinsatsen och att arbeta trygghets- och tillitsskapande utifrån problembilden. Å ena sidan har de en tydlig och klar målbild av vilka åtgärder som krävs för att arbeta i Området. De menar att närhet, vikten av att arbeta relationellt i förhållande till medborgarna och att fungera som en brobyggare mellan ”vi och dom” är framgångsfaktorer. Å andra sidan beskriver de också känslor av oro och rädsla utifrån uppdragets karaktär, och att organisationen inte ger förutsättningar för att kunna arbeta på det sätt som poliserna skulle önska. De intervjuade samhällsaktörerna och medborgarna ger också en tudelad bild av polisens arbete i Området. Å ena sidan upplever de både att polisen behövs, syns och skapar mer relationer idag än tidigare, samt att polisen genom sitt arbete också bidragit till att Området idag är en tryggare plats. Å andra sidan finns det tydliga uppfattningar om att polisen behöver göra andra saker än vad de gör idag för att skapa trygghet, att polisen gör för lite mot de kriminella och att polisen till stor del är en av de aktörerna som upprätthåller bilden av Området som en ”no-go-zon”, säger Malin Eriksson.

I rapporten listar forskarna åtta rekommenderade åtgärder till polisregion Stockholm för att deras framtida arbete ska främja en långsiktig och hållbar verksamhet i särskilt utsatta områden. Rekommendationerna och studien i sin helhet finns att läsa i rapporten:

INITIATIV MARELD – En studie av polisanställdas hälsa, arbetsmiljö och trygghetsskapande arbete i särskilt utsatta områden i polisregion Stockholm

Förutom Malin Eriksson är Johanna Sundqvist, lektor, Mehdi Ghazinour, professor, Jonas Hansson, lektor, Mattias Hjertstedt, lektor och Mojgan Padyab, docent, medförfattare till rapporten. Samtliga är knutna till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Kontaktuppgifter:

Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet
E-post: malin.eriksson@umu.se
Tel: 090-786 77 82
www.umu.se/personal/malin-erik…

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805