Framför allt i fjÀllomrÄden Àr det fortfarande de traditionella regnmÀtarna som anvÀnds för att mÀta nederbörd, men fjÀllomrÄdena Àr glest befolkade och
svĂ„rtillgĂ€ngliga vilket gör att det kan vara flera mil mellan de meteorologiska stationerna. Stationerna ligger dessutom ofta i dalgĂ„ngar, dĂ€r folk bor och dĂ€r det finns vĂ€gar som gör dem möjliga att nĂ„. Den mesta neder-börden faller dĂ€remot i höglĂ€nt terrĂ€ng. Årsnederbörden vid
stationerna ligger runt 600-800 mm/Är, medan nederbörden i den högre terrÀngen skattas till 1500-2000 mm/Är. För att fÄ veta hur mycket nederbörd som totalt fallit över omrÄdet krÀvs dÀrför att man har metoder för att uppskatta nederbörden mellan stationerna. Barbro Johansson utvecklar och utvÀrderar sÄdana metoder i sin avhandling.

Inom ett omrÄde Àr det frÀmst topografin som styr den geografiska fördelningen av nederbörd. Vindriktning och vindstyrka har ocksÄ betydelse eftersom luftens stigning pÄ framsidan av ett berg leder till kraftigare nederbörd dÀr Àn pÄ lÀsidan. I avhandlingen finns statistiska samband som
visar den typiska nederbördsfördelningen vid olika vindriktningar som tagits fram med hjÀlp av digitala höjddata, storskalig vindinformation och nederbördsobservationer. Dessa samband har sedan utnyttjats för att skatta arealnederbörd utifrÄn punktobservationer. Sambanden har utvecklats för hela Sverige men visade sig speciellt vÀrdefulla i fjÀllomrÄden med ett glest
observationsnÀt.

Dessa omrÄden Àr av intresse av flera skÀl. Eftersom nederbörden, och dÀrmed avrinningen, Àr hög pÄverkar den i stor utstrÀckning den totala vattenföringen i vÄra NorrlandsÀlvar. Den höga avrinningen i kombination med
stor fallhöjd innebÀr ocksÄ att de Àr viktiga för vattenkraftproduktionen.

Vid SMHI utnyttjas arealnederbörd i hydrologiska berÀkningsmodeller. Ett anvÀndningsomrÄde för modellerna Àr just flödesprognoser, men de anvÀnds Àven för att ta fram historiska tidsserier av vattenföring i punkter som
saknar direkta mÀtningar. Dessa serier bearbetas sedan vidare. Till exempel kan man ta fram dimensionerande extremvÀrden som behövs vid byggande av dammar och broar. De hydrologiska modellerna kombineras Àven med
hydrokemiska rutiner för att modellera transport av nÀringsÀmnen och studera effekter av Àndrad markanvÀndning.

Barbro Johansson, Göteborgs universitet
Institutionen för geovetenskaper
Telefon: 011-4958204 (arbete), 031-120851 (hem)
E-post: Barbro.Johansson@smhi.se

Tanja Thompson, Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se