Hur ska vi förhÄlla oss till den traditionella historieskrivningen om antikens Sicilien? Den gÀngse uppfattningen har varit att den inhemska befolkningen varken hade nÄgot territorium, makt eller ekonomiska resurser men med hjÀlp av tvÀrvetenskapliga metoder visar en ny avhandling att handel var en stor del av ekonomin för invÄnarna i bosÀttningen Monte Polizzo.

Generellt Àr historieskrivningen om antikens Sicilien övervÀldigande Graeco-centrerad, det vill sÀga fokuserad pÄ de inflyttande grekerna. I och med att den inhemska befolkningens arkitektoniska lÀmningar Àr relativt osynliga, medan de inflyttade grekernas arkitektoniska lÀmningar Àr monumentala, har den gÀngse historieskrivningen varit att den inhemska befolkningen varken hade nÄgot territorium, makt eller ekonomiska resurser. IstÀllet har man ansett att grekerna, sÄ fort de etablerade sig pÄ ön (pÄ vÀstra sidan 628 före vÄr tiderÀkning), koloniserade och kontrollerade de största delarna av det sicilianska lÄglandet, ekonomin och sÄledes ocksÄ den inhemska befolkningen.

Detta synsÀtt har bidragit till en obalans och en snedvriden syn pÄ den inhemska befolkningens roll, de som den grekiske historikern Thukydides kallade elymerna, i de naturliga, kulturella och ekonomiska landskapen pÄ vÀstra Sicilien under den arkaiska perioden (700-500 f.v.t.), menar Cecilia Sandström som Àr doktorand i antikens kultur och samhÀllsliv vid Göteborgs universitet.

– Mitt syfte med avhandlingen var att skifta fokus. Den inhemska befolkningen ska inte ses som en homogen grupp utan som sjĂ€lvstĂ€ndiga aktörer med egna agendor, tycke och smak.

Monte Polizzo övergavs efter en brand
Platsen för hennes studie Ă€r den elymska bosĂ€ttningen Monte Polizzo, belĂ€gen pĂ„ vĂ€stra Sicilien och strategiskt placerad pĂ„ ett berg, cirka 700 meter över havet och omkring 20 km frĂ„n den vĂ€stra kusten – mitt emellan den feniciska bosĂ€ttningen Motya, den grekiska bosĂ€ttningen Selinus, och den större elymska bosĂ€ttningen Segesta.

– Monte Polizzo var bebott under endast 75 Ă„r, mellan 625-550 f.v.t. BosĂ€ttningen som var pĂ„ cirka 20 hektar, övergavs efter en stor brand som ödelade alla hus med undantag av den religiösa helgedomen pĂ„ akropolen.

Cecilia Sandström har anvÀnt tvÀrvetenskapliga metoder i sin studie. Utöver det arkeologiska materialet, som tydligt visar pÄ handelskontakter med Medelhavets olika folk, har hon med hjÀlp av pollenanalyser, makrobotaniska analyser samt geomorfologiska analyser av det nÀrliggande landskapet, genomfört en kartlÀggning av de ekonomiska förutsÀttningarna pÄ platsen. Av vikt har varit ocksÄ varit att undersöka om floder var farbara och kunde anvÀndas som transportvÀgar.

– InvĂ„narna pĂ„ Monte Polizzo var i allra högsta grad sjĂ€lva mycket aktiva i handelssammanhang, sĂ€ger Cecilia Sandström.

Stort antal amforor
Det stora antalet importerade transportamforor (tvÄörade kÀrl som var vanliga under antiken) avviker frÄn det ganska blygsamma amforamaterial som hittats vid andra inhemska bosÀttningar i omrÄdet. 

– En vanlig idĂ© i forskningstraditionen Ă€r att det enbart var eliten som fick ta del av innehĂ„llet i dessa importerade amforor, som de ofta fick i gĂ„vor frĂ„n greker och fenicier, men det finns ingen evidens för det pĂ„ Monte Polizzo. IstĂ€llet visar resultaten att handel var en stor del av bosĂ€ttningens ekonomi.

Mycket ovanligt i jĂ€mförelse med bĂ„de grekiska, feniciska och elymska bosĂ€ttningar pĂ„ vĂ€stra Sicilien, Ă€r att en övervĂ€gande mĂ€ngd amforor (mestadels etruskiska) Ă€r spridda över hela bosĂ€ttningen – inte bara i helgedomar och ”rika” hus.

– Variationen nĂ€r det kommer till amforornas olika ursprung visar ocksĂ„ pĂ„ att de hade tillgĂ„ng till olika nĂ€tverk som indirekt kunde nĂ„s genom de grekiska och feniciska bosĂ€ttningarna, men studien visar ocksĂ„ att stora möjligheter fanns till direktkontakter genom flodernas mynningar.

Ekologiska och ekonomiska förutsÀttningar
Studierna av de ekologiska och ekonomiska förutsÀttningarna i undersökningsomrÄdet visar pÄ unika resultat.

– Att den lokala ekonomin pĂ„ Monte Polizzo bestod av djurhushĂ„llning och jordbruksprodukter, som möjligen exporterades med timmer, Ă€r inte överraskande i sig, dĂ€remot visar flodsedimentanalyser att de faktiskt avskogade sitt nĂ€romrĂ„de helt, och att de brukade jorden sĂ„ intensivt att den bördiga humusrika jorden helt eroderade bort under 75 Ă„r.

Vidare visar de geomorfologiska studierna att stora delar av omrÄdet mellan den vÀstra kusten och inlandet dÀr Monte Polizzo var belÀget, började utvecklas till sumpmark.

– Men om sjukdomar som ”Mal’aria”, som Ă€r dokumenterad pĂ„ Sicilien under 400-talet f.v.t., redan frodades under 500-talet gĂ„r inte att belĂ€gga Ă€nnu. I kombination med avskogningen och den mindre bördiga jord som elymerna lĂ€mnade efter sig, kanske detta var skĂ€l nog att lĂ€mna platsen och gjorde att den aldrig blev befolkad igen.

Avhandlingen Encountering Environments. Natural conditions for subsistence and trade at Monte Polizzo, Sicily, 650-550 BC försvaras vid en disputation den 24 september, klockan 13 i sal J222, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg. PÄ grund av pandemin Àr platserna begrÀnsade men disputationen gÄr att följa digitalt.

Kontakt:
Cecilia Sandström, tel: 0707-721 743 , e-post: cecilia.sandstrom@gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 10 68, 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se