Social ångest kan leda till stort lidande för de barn och ungdomar som drabbas. Samtidigt är det svårt att få tillgång till effektiv behandling. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm visat att internet-förmedlad kognitiv beteendeterapi är en effektiv och kostnadseffektiv behandling. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.

Social ångest, som tidigare kallades social fobi, debuterar oftast i barndomen och innebär en stark och ihållande rädsla för att bli granskad eller negativt bedömd i sociala sammanhang eller prestationssituationer.

Rädslan leder vanligen till att ångestväckande situationer genomlids eller helt undviks, vilket resulterar i nedsatt vardagsfunktion. Nedsättningen kan leda till oförmåga att prestera i skolan, social isolering från jämnåriga eller oförmåga att delta i fritidsaktiviteter.

Som ett av de vanligaste ångesttillstånden bland unga drabbar det cirka 5-10 procent av den unga befolkningen och utan effektiv behandling finns en risk att tillståndet blir kroniskt och kan leda till annan allvarlig psykisk ohälsa i vuxenlivet.

Få får evidensbaserad behandling

Trots att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad behandling för social ångest hos unga är tillgången till behandling begränsad. Bristen på terapeuter, avstånd till tillgängliga kliniker och problematiken som sådan är några skäl till den låga tillgången.

Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm utvecklat och utvärderat ett tio veckor långt internet-förmedlat KBT-program för unga med social ångest.

Studien som genomfördes mellan 2017-2020 omfattar 103 barn och ungdomar i åldern 10-17 år, och deras föräldrar. Deltagarna randomiserades till internet-KBT eller en aktiv kontrollgrupp, internet-stödbehandling. Båda omfattade tio behandlingskapitel via en hemsida med veckovis stöd av en psykolog, samt tre korta videosamtal med psykologen under behandlingstiden. Barnens föräldrar erbjöds fem parallella kapitel och psykologkontakt via hemsidan.

Goda resultat för IKBT

Resultaten visar att internet-KBT var signifikant mer effektivt än stödbehandlingen när det gällde att minska social ångest och samsjukliga symptom som till exempel depressiva symptom. Den generella funktionsförmågan i vardagen ökade också. Resultaten återspeglades i såväl psykologernas som barnens och deras föräldrars skattningar av barnets symptom.

Enligt forskarna kan det digitala formatet öka chanserna till att evidensbaserad behandling når fler unga med social ångest.

– Att erbjuda behandling digitalt gör så att barn och föräldrar inte behöver ta ledigt från skola och arbete för att åka till en mottagning. Vi tror också att steget till att söka vård kan vara lägre digitalt, eftersom personer med social ångest kan ha svårt att träffa nya personer eller befinna sig i nya situationer, säger studiens förstaförfattare Martina Nordh, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet och BUP Stockholm.

Omfördelning av resurser för hälso- och sjukvården

Behandlarna behövde bara lägga ned cirka en fjärdedel av tiden det normalt tar att genomföra en vanlig KBT-behandling för social ångest.

– Med minskad total behandlingstid kan varje behandlare ta emot fler patienter och det kan förkorta väntetiderna. KBT i ett digitalt format blir därmed kostnadsbesparande för hälso- och sjukvården och resurser kan omfördelas till dem som behöver mer intensiv behandling, säger studiens huvudansvariga forskare Eva Serlachius, barn- och ungdomspsykiater och adjungerad professor vid Karolinska Institutet och BUP Stockholm.

Forskarna har nu inlett ett samarbete med BUP Internetbehandling i Region Stockholm, där man planerar att implementera och sprida programmet via den nationella plattformen för Stöd och behandling.

Studien har finansierats av Forte och Region Stockholm.

Publikation: “Therapist-guided internet-delivered CBT versus internet-delivered supportive therapy for children and adolescents with social anxiety disorder: a randomized controlled trial.” Martina Nordh, Tove Wahlund, Maral Jolstedt, Hanna Sahlin, Johan Bjureberg, Johan Åhlén, Maria Lalouni, Sigrid Salomonsson, Sarah Vigerland, Malin Lavner, Lars-Göran Öst, Fabian Lenhard, Hugo Hesser, David Mataix-Cols, Jens Högström och Eva Serlachius. JAMA Psychiatry, online 12 maj 2021, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2021.0469.

För mer information, kontakta:
Martina Nordh, psykolog och forskare
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: martina.nord@ki.se

Eva Serlachius, barn- och ungdomspsykiater och adjungerad professor
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: eva.serlachius@ki.se

Jens Högström, leg. psykolog och docent
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: jens.hogstrom@ki.se
Telefon: 08 524 860 77 (kontakt via presstjänsten)

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om