Koloniseringen av avlägsna öar har bidragit till oåterkalleliga förändringar i öarnas ekosystem. Det visar en internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar. Genom att analysera 5 000 år gammalt pollen kan forskargruppen blottlägga öarnas sårbarhet.

I den nya studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science har ett forskarlag undersökt hur människan påverkat öars vegetation och biodiversitet. Totalt har 27 avlägsna öar och ögrupper över hela jorden specialstuderats, bland annat Tristan da Cunha, Nightingale Island och Azorerna. Genom att analysera pollen från sjösediment på öarna har forskarna lyckats rekonstruera hur vegetationen förändrats under de senaste 5 000 åren. Tack vare detta unika långtidsperspektiv har forskarna sedan kunnat studera människans påverkan på ekosystemen.

– Öarnas ekosystem har förändrats 11 gånger mer på grund av människan än på grund av naturliga faktorer. Vår studie visar också att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd även om all mänsklig påverkan upphörde, säger Karl Ljung, geologiforskare vid Lunds universitet.

Forskarvärlden har tidigare vetat att människan bidragit till förändringar av öarnas ekosystem. Men att det skedde så fort, ledde till så stor påverkan och att systemen inte återhämtade sig är helt ny kunskap.

– Koloniseringen har lett till en väldigt hög artomsättning. Och ju senare människan stövlat in desto större har effekten på vegetationen varit. Vår studie visar helt enkelt att öars ekosystem är väldigt sårbara för mänsklig påverkan, säger Karl Ljung.

Hur kan då de nya resultaten komma till användning? Till skillnad från direkta observationer av öarnas ekosystem kan det tusenåriga tidsperspektivet ge viktiga nycklar när det kommer till att förstå och hantera de förändringar vi står inför i framtiden. De nya resultaten kan användas till att få kunskap om hur man bäst bevarar och återställer sårbara ekosystem.

– Det är särskilt viktigt på avlägsna öar där ekosystemen påverkas av invasiva arter, klimat, markanvändning och havsnivåförändringar. Effekterna kan bli dramatiska och vara helt avgörande för uppehälle, jordbruk och vattenförsörjning. Den här kunskapen är nödvändig för att trygga en hållbar framtid, säger Karl Ljung.

Förutom Lunds universitet har ett drygt 20-tal lärosäten och organisationer från Europa, Australien och Nya Zealand deltagit i arbetet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science: ”The human dimension of biodiversity changes on islands”

För mer information, kontakta:

Karl Ljung, universitetsadjunkt

Geologiska institutionen, Lunds universitet

046 222 39 96

076 104 60 69

karl.ljung@geol.lu.se

johan.joelsson@science.lu.se

046 222 71 86