SamhĂ€llet har under de senaste decennierna genomgĂ„tt omfattande förĂ€ndringar och samtidigt har filosofi blivit en vanlig referens i den debatt som försökt utveckla arkitekturens roll i detta sammanhang. Den franske filosofen Gilles Deleuze (1925â95) har under 1990-talet kommit att bli allt mer omdiskuterad och en kĂ€lla till inspiration bland arkitekter. Fredrik Nilsson undersöker i sin avhandling möjligheterna för Deleuzes tĂ€nkande i arkitekturen.
I sin lÀsning av Deleuze vill Fredrik Nilsson understryka de pragmatiska, experimentella och aktivt konstruerande sidorna av Deleuzes filosofi. Detta tÀnkande sÀtts i relation till den uppmÀrksammade hollÀndska arkitekturen genom analys av kontoren UN Studio och MVRDV. De Àr bland annat kÀnda för att inför ett projekt driva saker till sin spets. Konkreta data lÀggs samman med byggnormer och tolkas bokstavligt. Resultatet blir en konstruerad skiss som pÄ ett överdrivet, men tydligt sÀtt blottlÀgger till exempel maktrelationer i byggprocessen.
Fredrik Nilsson argumenterar för att arkitektur kan ge andra kunskaper Àn de traditionella. Detta gör han med bakgrund av hollÀndska kontors arbetssÀtt, via en diskussion om Deleuzes syn pÄ vetenskap.
Slutsatsen blir att designprocessen kan avtÀcka just sÄdana dolda förhÄllanden som Àr svÄra att nÄ med traditionella vetenskapliga metoder. SÄvÀl fördjupad offentlig debatt som andra möjligheter för forskning kan skapas om man utnyttjar arkitektur och design som redskap eller tillvÀgagÄngssÀtt. PÄ sÄ sÀtt utnyttjas potentialen som finns i att
* experimentera
* kritiskt pröva och undersöka situationer
* konstruera alternativa och Ànnu ej sedda verkligheter.
Avhandlingen âKonstruerandet av verkligheter â Gilles Deleuze tĂ€nkande och arkitekturâ försvarades vid en offentlig disputation den 7 juni kl 10.00 i Lilla salen, Chalmers kĂ„rhus, Chalmersplatsen 1 i Göteborg.