Vidare undersöks hur dessa risker kan förstÄs och analyseras i de delegeringskedjor av makt som Àr centrala i den representativa demokratin. Andra frÄgor som stÀlls Àr vilka typer av korruption som förekommer i Sverige, hur attityder till korruption och riskzoner ser ut i Sverige, hur korruptionen förÀndras över tid och hur den bekÀmpas.
Huvudresultaten Àr att korruptionens riskzoner i Sverige Àr relativt lika de som finns i jÀmförbara lÀnder. Verksamhet som gÀller tillstÄndsgivningar och upphandlingar innebÀr stÀndiga risker, likasÄ befattningar dÀr myndighetsutövning pÄverkar en klient som har direkt kontakt med befattningshavaren. Byggsektorn, transport- och kollektivtrafiksektorn, grÀnskontroll av mÀnniskor och införsel av varor och polisverksamhet Àr exempel pÄ utsatta sektorer. PÄ omrÄden dÀr det sker eller har skett snabba verksamhetsförÀndringar finns ocksÄ risker om kontrollsystemen inte anpassas till förÀndringarna. De korruptionsfall som upptÀcks gÀller kommunal verksamhet i högre utstrÀckning Àn statlig, vilket hÀnger samman med att en mycket stor del av den offentliga servicen bedrivs kommunalt. PÄ samma sÀtt Àr tjÀnstemÀn för att de Àr fler i absoluta tal inblandade i eller utsatta för fler korruptionsförsök Àn politiker. Det Àr svÄrare att dra slutsatser nÀr det gÀller den relativa riskbenÀgenheten för olika nivÄer eller tjÀnstekategorier. NÄgra av de faktorer som ÀndÄ kan pekas pÄ som betydelsefulla Àr att stora förÀndringar av verksamheten och formerna för beslutsfattande och delegering, har varit sÀrskilt pÄtagliga pÄ den kommunala nivÄn. Vidare sÄ Àr det ofta tjÀnstemÀn snarare Àn politiker som sitter pÄ nyckelpositioner i myndighetsutövning, tillstÄndsgivning och upphandling dÀr risker för korruption Àr pÄtagliga.
NĂ€r det gĂ€ller attityder till korruption framgĂ„r det vid en internationell jĂ€mförelse att de svenska attityderna Ă€r strĂ€nga. Under 1990-talet har synen pĂ„ korruption dock blivit striktare Ă€ven i andra lĂ€nder och attityderna Ă€r i vissa fall restriktivare Ă€n de svenska. Attityder Ă€r av betydelse nĂ€r det gĂ€ller att förhindra korruption. Ju mer accepterat korrupt beteende Ă€r och ju mer sannolikt det Ă€r att tĂ€nkbara transaktionsparter Ă€r korrupta, desto lĂ€gre blir de förvĂ€ntade kostnaderna att sjĂ€lv vara korrupt. I allmĂ€nhet finns en ganska stor överensstĂ€mmelse om vilka förseelser som anses vara de mest korrupta, sĂ„som mutor vid myndighetsbeslut och nepotistiska tjĂ€nstetillsĂ€ttningar. Samtidigt Ă€r det dock sĂ„ att det som vi uppfattar vara korrupt till viss del skiljer sig Ă„t, vilket fĂ„r konsekvenser för Ă„tgĂ€rder mot korruption. Att, istĂ€llet för att vidta Ă„tgĂ€rder, förlita sig enbart pĂ„ mĂ€nniskors eget âsunda förnuftâ rĂ€cker inte dĂ„ vad som Ă€r en korrupt handling Ă€r olika för olika mĂ€nniskor.
NÀr det gÀller ÄtgÀrder mot korruption kan nÄgra exempel bland resultaten lyftas fram. SmÄ beslutsfattande grupper med liten insyn och öppenhet (och i mÄnga beslutssituationer ofta bestÄende av enbart mÀn) behöver öppnas. Beslutsfattande och myndighetsutövning bör utsÀttas för effektiv granskning av en effektiv revision. Ett betydelsefullt resultat Àr ocksÄ vikten av att anpassa kontrollÄtgÀrder till den befintliga ordningen för delegering av makt och beslutsfattande i en organisation. Om regler för delegering förÀndras till exempel som ett led i att göra en organisation mer flexibel och effektiv, kan det ocksÄ innebÀra att nya mekanismer för kontroll och ansvarsutkrÀvande behövs. AllmÀnt kan sÀgas att delegationsbestÀmmelser och kontrollÄtgÀrder böra vara utformade pÄ sÄ sÀtt att kostnaderna för att fuska blir kÀnnbara.
Det Ă€r inte studiens syfte att i sig försöka klarlĂ€gga om korruptionen har ökat i omfattning, men jĂ€mförelsevis Ă€r Sverige ett land dĂ€r den förekommer i relativt liten utstrĂ€ckning. Ăven om korruptionsnivĂ„n i internationell jĂ€mförelse fortfarande Ă€r lĂ„g kan det dock samtidigt konstateras att korruption existerar i Sverige. Under 1990-talet har det visat sig att det finns mĂ„nga riskzoner och att en lĂ„g korruptionsnivĂ„ inte kan tas för given. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att redan vid lĂ„ga korruptionsnivĂ„er förhindra en ökning.
Fredagen den 7 juni försvarar Staffan Andersson, statsvetenskapliga institutionen, UmeĂ„ universitet, sin doktorsavhandling med titeln âCorruption in Sweden- Exploring Danger Zones and Change. Svensk översĂ€ttning: Korruption i Sverige – En studie av riskzoner och förĂ€ndring.
Disputationen Àger rum klockan 15.15 i SamhÀllsvetarhuset, Hörsal C.
Fakultetsopponent Àr professor Paul Heywood, University of Nottingham, England.